Högsta domstolen har i en dom förklarat att bestämmelserna om företagsbot inte ska tillämpas på kommunal grundskoleverksamhet. Detta efter att en 11-åring skadade sig på en slöjdlektion
För att någon ska få företagsbot krävs bl a att ett brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet. Målet gällde ett fall där en olyckshändelse, som bedömdes som ett arbetsmiljöbrott, hade inträffat under en slöjdlektion. Frågan var om den kommunala grundskoleverksamheten skulle anses vara näringsverksamhet. Högsta domstolen har nu besvarat frågan nekande.
Händelsen inträffade vid en slöjdlektion med en femteklass. En elev skadade sig när hon använde en borrmaskin. Både slöjdläraren och rektorn dömdes för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Tingsrätten och hovrätten avslog yrkandet om företagsbot för kommunen.
Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen och begärde att en företagsbot på 200 000 kr skulle dömas ut. Som ett skäl för detta framfördes att om ett motsvarande fall hade inträffat i en friskola så hade den skolan fått företagsbot. Det avgörande för utgången var om undervisningen i den kommunala grundskolan skulle bedömas som näringsverksamhet.
Högsta domstolen konstaterade att även stat och kommun kan bedriva näringsverksamhet i den mening som avses i bestämmelserna om företagsbot. Den obligatoriska skolverksamheten ansågs dock vara sådan att det framstår som främmande att säga att den är en av kommunen bedriven näringsverksamhet. Dessutom saknades det stöd för att lagstiftaren, när bestämmelserna om företagsbot infördes på 1980-talet, avsåg att de skulle omfatta den vanliga skolan. Att det numera finns friskolor som drivs som näringsverksamhet var inget skäl att betrakta också den kommunala skolverksamheten som näringsverksamhet. Yrkandet om företagsbot avslogs därför.