”Arbetslinjen i Alliansens tappning misslyckats. Man har skapat arbetslöshet istället för nya jobb. Man kan lista infrastrukturinvesteringar och ganska exakt förutse vilken jobbmultipel de har. Tyvärr verkar all denna kunskap inte finnas i regeringen utan ett allmän pratande och motsägelsefulla åtgärder som inte ger nya jobb”, skriver Lars Håkan Halldin i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
[adrotate banner=”27″]
Arbetslinjen i Alliansens tappning misslyckats. Man har skapat arbetslöshet istället för nya jobb, man glömde nya jobb. Jag har jobbat med arbetsmarknadsfrågor som anställd på Centern när det begav sig och Thorbjörn Fälldin höll ordning på oss. Vet inte hur många ggr jag tuggat i mig skriften 400 000 nya jobb, där står allt som behövs för en effektiv arbetslinje.
Tyvärr har Alliansen klarat att öka arbetslösheten från ca 212-tusen i nov 2006 till ca 420-tusen juni 2013.
Jag erkänner, det har under resan skapats två hundra tusen nya jobb men det är ett dåligt betyg. Det förhåller sig på följande sätt om man studerar sysselsättningssiffrorna sedan 1970 att det bildats i genomsnitt säsongsrensat ca 30 000 nya jobb per år. Det är arbetsmarknadens och befolkningstillväxten som skapar dessa jobb.
De är ett axiom, för att klara tillväxtstrukturen på olika områden behövs nya jobb. Dessa har gått upp och ned i konjunkturerna men faktiskt under åren så har uppgångarna övervägt. Då kan du fråga dig, har de nya jobben under de sex senaste åren speglat arbetsmarknadsstrukturen och befolkningstillväxten? Svaret är både ja och nej.
Inte illvilja
I realiteten har det bildats trettio tusen fler jobb än strukturen själv förmått men det skulle behövts 230-tusen, där i ligger Allianspolitikens misslyckande. Nu beror inte detta på illvilja utan att verksamhetens fokus varit inriktat på fel saker. För mycket utbud av arbetskraft och för lite jobbskapande.
Politiken kan skapa incitament för nya jobb. Hade man genomfört ett rätt jobbskatteavdrag hade Sveriges kostnadsläge blivit en succé som i Tyskland. Jag skulle vilja ha haft jobbskatteavdraget förankrat hos arbetsmarknadens parter där man växlat ned lönekraven och bytt det mot reallönelyft via skattesänkningar.
Då hade konkurrenskraften förbättrats med mellan 20 – 30 kr per arbetad timma under den period man regerat. Då kunde exportindustrin varit lokomotivet. Dessutom skulle kronan försvagats (motsägelsefullt uppåt på TCW-indexet vilket innebär försvagning.) Debatten om pensionärsskatten aldrig hade behövts föras och skatteintäkterna hade växt.
Man kan lista infrastrukturinvesteringar och ganska exakt förutse vilken jobbmultipel de har. Tyvärr verkar all denna kunskap inte finnas i regeringen utan ett allmän pratande och motsägelsefulla åtgärder som inte ger nya jobb.
Lars-Håkan Halldin
Centerpartiet Classic