Grundvattnet sinar och är dessutom inte sällan förorenat. För att klara vattenförsörjningen är det hög tid att Sverige gör en ordentlig kartläggning av sina grundvattentillgångar och bygger ut ett omfattande system för övervakning. Regeringen har meddelat att man ska göra en översyn, men satsningen behöver ökas rejält – och det brådskar, anser Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, i ett opinionsinlägg
Orsakerna till de sjunkande grundvattennivåerna är minskad grundvattenbildning och ett överutnyttjande i vissa områden, samt att vi människor under årens lopp successivt förändrat marken genom att exempelvis dika ut våtmarker och skapa stora hårdgjorda ytor i städerna. De sjunkande nivåerna har – hittills – värst drabbat framförallt sydöstra Sverige, Gotland och Öland.
Också grundvattnets kvalitet är hotat: Enligt Naturvårdsverket finns i Sverige cirka 80 000 förorenade platser, varav många har eller kan komma att förorena grundvattentäkter.
Det är hög tid att göra en satsning på att kartlägga Sveriges grundvattenresurser. Annars kan vi inte sätta in rätt åtgärder och få till stånd en långsiktigt hållbar förvaltning för att skydda våra vattenresurser för kommande generationer, däribland grundvattnet. Har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid.
Man bör räkna med minst tio år för att hinna ikapp det man har försummat. Även om tekniken har utvecklats starkt på senare år behöver vi vidareutveckla, anpassa och nyutveckla metoder för att bättre skydda vårt viktigaste livsmedel. Med bättre koll kan man också spara pengar och bara göra det som är har betydelse, säger han.
Problematiken med att föroreningar från exempelvis jordbruk, bensinmackar, tvätterier och soptippar sipprar ut i grundvattnet är som en ”tickande bomb”. Det kan årtionden innan gifterna når vattentäkterna. Ett problem är att det är dyrt att sanera idag. Det vanligaste är att man fraktar bort den förorenade jorden och lägger till nya jordmassor. Men det finns billigare sätt, så kallad in-situ sanering, men det ökar kraven på bra kontrollmetoder, vilket vi arbetar med.
Medan nedlagda bensinmackar och tvätterier är gamla synder som nu börjar visa sig, fortsätter utsläppen från jordbruket. Vi ser allt mer spår av bekämpningsmedel från jordbruket i grundvattnet. Här har lagstiftningen stramats åt de senaste åren men en ytterligare översyn är nödvändigt. Man har inte koll på läget vilket gör att problemet kan vara mycket större än man tror.
Regeringens meddelade i juni att man kommer att satsa 200 miljoner, varav en del ska gå till att kartlägga grundvattenresurserna. Men tillskottet är otillräckligt. Som jämförelse kan nämnas att Danmark nyligen genomfört en landsomfattande kartläggning till en kostnad av omkring 250 miljoner euro, ca 2,4 miljarder kronor. Kartläggningen finansierades genom en avgift på allt vatten som konsumeras i landet.
Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet.