Andra faktorer än kön har större betydelse, konstaterar Brå i en analys. Kvinnliga politiker tycks marginellt mer utsatta än manliga. Även andra grupper såsom yngre och personer med utländsk bakgrund tycks något mer utsatta. Men det är vad politiker gör, snarare än vilka de är, som har störst betydelse för risken att utsättas – det visar en kortanalys baserad på vad politikerna själva uppger, som Brottsförebyggande rådet (Brå) nu publicerar.
Risken att utsättas för hot och trakasserier tycks vara marginellt större för kvinnliga politiker än för manliga. Skillnaden innebär att om 24 procent av männen utsatts är motsvarande andel av kvinnorna 27 procent, allt annat lika. Med det menas att andra omständigheter, som att omtalas i medierna eller i sociala medier, redan har beaktats i analysen.
– Skillnaden är marginell. Kvinnor tycks ha något större risk än män att utsättas för hot och trakasserier. Däremot ser vi ingen skillnad i risken att utsättas för våld, skadegörelse eller stöld, säger Elisabeth Nordén, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.
Utöver kvinnor, tycks även yngre och personer med utländsk bakgrund inom politiken ha en något större risk att utsättas inom ramen för sitt uppdrag.
Andra faktorer än kön har större betydelse
Risken att utsättas som politiker tycks vara dubbelt så stor för dem som är yngre, aktiva på internet eller i sociala medier, omskrivna eller omtalade i medierna eller i sociala medier. Detta oavsett om de är kvinnor eller män.
– Vad politiker gör har överlag större betydelse än vilka de är, vad gäller utsatthet. Det resultatet går i linje med vad tidigare undersökningar visat, säger Elisabeth Nordén.
Utsattheten återspeglas i de som byter eller lämnar uppdraget
Politiker med större risk att utsättas har också större benägenhet att byta eller lämna uppdrag med anledning av utsatthet eller oro. Kvinnor har större benägenhet än män att överväga att byta eller lämna uppdrag. Men framförallt verkar benägenheten till detta vara minst dubbelt så stor bland dem som är yngre, omskrivna i medierna eller i sociala medier.
Kortanalysen bygger i huvudsak på uppgifter från Politikernas trygghetsundersökning 2017 (PTU), där cirka 8 100 politiskt förtroendevalda svarat på frågor om sin utsatthet.