”Vi kan göra mycket, men vi kan inte ge gymnasiekompetens”, skriver Claes Svahnström, chef för Arbetsförmedlingen i Jönköpings län i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
När studenterna sjunger om den ljusnande framtid har de rätt i en sak – den som pluggar klart och får en gymnasieexamen har en fördel på arbetsmarknaden. Gymnasiekompetens har mer eller mindre blivit ett krav för att få ett jobb och ett måste för att kunna studera vidare.
[adrotate banner=”27″]
Arbetsförmedlingen kan se att den som saknar en gymnasieutbildning har betydligt svårare att få ett arbete. Närmare nio procent av de inskrivna arbetslösa som har gått ut gymnasiet lämnar arbetsförmedlingen och får jobb varje månad, men bara fem procent av dem som är utan gymnasieutbildning.
Att plugga klart är det i särklass viktigaste rådet till den som är på väg att ta klivet ut på arbetsmarknaden.
Den som har en kortare utbildning riskerar i större utsträckning att vara arbetslös under längre tider, vilket ytterligare minska möjligheterna på arbetsmarknaden. Den relativa arbetslösheten bland dem som saknar en gymnasieutbildning är i snitt 16 procent, mot 7 procent bland dem som har en examen. Siffrorna gäller riket men problemet är detsamma i hela landet. Arbetsgivarnas krav på utbildning ökar, samtidigt som fler arbetslösa saknar gymnasiekompetens.
I Jönköpings län hade drygt en tredjedel (3 994 personer) av de personer som i april var inskrivna hos Arbetsförmedlingen (11 7354 personer i åldrarna 16-64 år) högst förgymnasial utbildning. Av dem hade 1 336 personer, det vill säga en dryg tredjedel av den gruppen, varit utan arbete i mer än tre år de senaste tio åren.
Vi ser ett stort utbildningsbehov hos många av dem som redan är inskrivna hos oss. I hela landet är det runt 114 000 inskrivna arbetslösa som saknar gymnasieutbildning och av dem har 50 000 inte fullgjort sin grundskoleutbildning.
Här har Arbetsförmedlingen ett viktigt uppdrag: att matcha arbetssökande till de lediga jobb som finns. Ett uppdrag som blir svårare när gapet ökar mellan den kompetens som arbetsgivarna frågar efter och den kompetens som arbetssökande har.
Vi jobbar varje dag för att överbrygga det här gapet. Det handlar om att rusta och förstärka de sökandes kompetens, men också att ge stöd till arbetsgivare som vågar satsa på dem som kanske gått utan arbete en längre tid.
Arbetsförmedlingen kan bidra med mycket, men vi kan inte ge gymnasiekompetens.
Det vi kan göra är att motivera dem som saknar eller har ofullständiga slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet att ta upp sina studier. Ett lyckat exempel är Folkhögskolesatsningen, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och landets folkhögskolor där arbetssökande får gå en studieförberedande kurs på tre månader. Fyra av tio deltagare har sedan valt att studera vidare inom reguljär utbildning. Det är glädjande resultat, men vi ser att fler behöver vara redo innan de kommer till oss. Då kan våra insatser, som arbetsmarknadsutbildning och praktik, ge större effekt.
Arbetsförmedlingens prognos, som presenterades i veckan, visar att det ljusnar på arbetsmarknaden. Sysselsättningen bedöms öka med 95 000 personer i landet på två år.
Men det är ett faktum att de flesta nya jobb kräver gymnasiekompetens.
Studenten innebär för många att de tar sina första steg ut i arbetslivet. Det klivet blir så mycket mindre och enklare för dem som har ett slutbetyg i handen.
Claes Svahnström
Chef Arbetsförmedlingen Jönköping