Det byggs som aldrig förr i kommunsektorn. I fjol ökade investeringsvolymen med 14 procent till drygt 165 miljarder kronor – den största ökningen under ett enskilt år sedan 2007. Parallellt har låneskulden passerat 600-miljardersvallen, men ökningstakten hålls nere av den goda konjunkturen, rapporterar SKLs tidning Dagens Samhälle.
Siffrorna presenteras i rapporten ”Den kommunala låneskulden 2018” från Kommuninvest. Bakom byggboomen ligger en kraftig befolkningstillväxt som kräver fler bostäder, skolor, förskolor, äldreboenden och ny infrastruktur, i kombination med ett stort renoveringsbehov av byggnader från 1960- och 1970-talen.
– Kommunerna bygger mer. Men i högkonjunktur, när det blir huggsexa om byggkapaciteten, blir det också dyrare att bygga. Båda sakerna ligger bakom den höga ökningstakten, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, till DS.
Största delen av de kommunala investeringarna, ungefär en tredjedel, går till fastigheter. Därefter kommer bostäder (23 procent) och infrastruktur (21 procent).
I landstingen går ungefär hälften av investeringarna till fastigheter, en fjärdedel till infrastruktur och 16 procent till vårdutrustning.
När det gäller skuldutvecklingen, så drivs den framför allt av storstäder och universitets- och högskoleorter. Största låneskulderna har Göteborg, Stockholm, Linköping och Uppsala.