I en 18-årsuppföljning av patienter med svårt alkoholberoende fann forskare vid Göteborgs universitet att en speciell genvariant bidrog till att ytterligare reducera den redan markant förkortade medellivslängden i gruppen. Män som bar på den speciella genvarianten hade allra kortast överlevnad.
Med hjälp av Patientregistret och Dödsorsaksregistret följde forskarna upp 375 svårt alkoholberoende personer som 1997 var inlagda för abstinensbehandling och som i samband med detta lämnade blod för bestämning av genetik. Resultaten visade att 18 år senare hade drygt varannan person avlidit. Medelåldern för dessa var 58 år, vilket kan jämföras med 82 år för normalbefolkningen. De vanligaste dödsorsakerna var förgiftningar, cirkulationssjukdomar, alkoholberoende, sjukdomar i matsmältningsorganen och tumörer.
Forskarna fann också att kombinationen av att vara man och samtidigt bärare av genvarianten TAQ1 A1 var förenat med kortast överlevnadstid. Männen som var bärare av genen hade vid uppföljningen i genomsnitt överlevt i 11 år medan kvinnor som inte var bärare hade längst överlevnad, nästan 15 år.
Det är ännu oklart hur genvarianten bidrar till den förkortade livslängden.
– Vi vet att genvarianten påverkar signalsubstansen dopamin som ingår i hjärnans belöningssystem. En hypotes är därför att den bidrar till en högre alkoholkonsumtion, vilket i sin tur kan leda till fler sjukdomar och därmed också till en för tidig död, säger Claudia Fahlke, professor i psykologi och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.