Liv på andra planeter? Ja, det är möjligt, om livet ser ut som det i Småland. En ny internationell studie ledd från Linnéuniversitetet och Naturhistoriska riksmuseet kartlägger tidigare okänt uråldrigt liv i jordskorpan med hjälp av högklassiga prov från SKB:s anläggningar i Oskarshamn. Studien visar att svamp är en viktig pusselbit i ekosystemen djupt nere i berggrunden, en livsmiljö som är mycket vanlig på jorden.
Senaste årens forskning, bland annat vid Äspölaboratoriet i Oskarshamn, har visat att livet på jorden är mer än bara ett ”grönt lager” på markytan. I själva verket är en stor del av livet gömt under våra fötter, i en miljö som kallas djupbiosfären och som sträcker sig flera kilometer ner i berget. Livsformerna där nere har fått anpassa sig till ogästvänliga, och i våra ögon, extrema förhållanden.
En stor skillnad mot livet på ytan är det totala mörker och bristen på både syre och näringsämnen som råder djupt nere i berget. Kunskaperna om hur livsformerna där ser ut idag och hur de utvecklats under årmiljoner av isolering är mycket begränsade. De studier som finns har i regel fokuserat på mikroskopiska prokaryoter (bakterier och arkéer) och försummat de mer komplexa eukaryoterna (till exempel svampar).
Henrik Drake, Linnéuniversitetet, och Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet, har lett studien och har upptäckt uråldrig svamp i urberget. Dehar hittat hyfer av svamp som levt under syrefria förhållanden på så stort djup som 740 m nere i urberget i närheten av Äspö, vilket innebär en ny viktig ledtråd för att förstå ekosystemen i jordskorpan.
– Fyndet gjordes när vi öppnande en läkt bergspricka i en borrkärna från SKB´s anläggningar i Oskarshamn. I hålrummet som gömde sig inne i den läkta sprickan fanns otroligt vackra mineralkristaller täckta av massvis med svamphyfer. Det var som att observera ett litet samhälle fruset i tiden, säger Henrik Drake i ett pressmeddelande.
Förutom att detta är det första fyndet av svamp som levt i bergsprickor på stort djup i kontinentaljordskorpan, visar studien på ett direkt samspel mellan svamp och svavelbakterier, och bekräftar därmed en länge hypotiserad biologisk mekanism.
– Våra detaljerade mätningar visar tydligt att det rör sig om svamp som levt under syrefria förhållanden. En annan intressant observation är att svampen befinner sig mellan olika fossiliseringsstadier och alltså inte är fullt fossiliserad, vilket visar hur organismer i denna miljö fossiliseras och bevaras för eftervärlden. En rad olika mikrobiella processer, såsom metankonsumtion och sulfatreduktion har pågått i hålrummet under årmiljoners lopp. Fyndet innebär att energicykeln i kontinentalskorpan kan behöva omformuleras. Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till livsbetingelserna för det tidiga livet på jorden och möjligen liv på andra planeter där till exempel hög strålning inte tillåter liv annanstans än i skydd av berget., säger Magnus Ivarsson.