Debatt Toppnyheter

DEBATT: Kära köttälskare, sluta med biffen, rädda miljön

”Kära köttälskare. Gör alla en tjänst och välj ett vegetariskt alternativ till den där goda tacosen på fredag, eller undersök ifall det finns några bönder nära dig som kanske till och med producerar ekologiskt kött. För jag tror att du hellre lägger några extra slantar på maten som ger dig ett gott samvete än den som gör det bekvämt för dig!”, skriver Alice Themar på Eksjö gymnasium i ett inlägg på Höglandsnytt debatt som en del i en serie med debattinlägg från gymnasieelever på tema hållbarhet och miljö.

Är du en person som älskar ostiga pizzor, tacos varje fredagkväll och en stor saftig biff till söndagsmiddag? Det är du inte ensam om, tyvärr. Konsumtionen av kött- och mejeriprodukter har ökat något ofattbart det senaste seklet och i takt med den pågående globala uppvärmningen ser det inte ljust ut. Vi hör om människor som flyr ifrån krig som förstört deras hem, men nu har vi fått ett nytt begrepp; klimatflyktingar. Redan år 2050 kan siffran, enligt forskaren och professorn Norman Myers, ha kommit upp i 200 miljoner klimatflyktingar. Om 30 år! Men hur kan den där fantastiskt goda måltiden hänga ihop med de humanitära katastrofer som spås inträffa i framtiden? Vi har redan blivit ombedda att dra ner på våra Thailandsresor och skjutsningar till handbollsträningar. Finns det verkligen fler saker som vi måste sluta unna oss? Svar: Ja. Definitivt!

Bottendöd
Forskarna har identifierat 17 fenomen som driver övergödning varav ett är animalisk proteinkonsumtion. Det handlar om nötkött, fläsk, kyckling, fisk och mejeriprodukter. Många konsumenter och myndigheter ser inte kopplingen mellan köttätande och övergödning och lägger skulden på andra aktörer. Övergödning är en allvarlig följd av överkonsumtionen av proteinrika livsmedel. Konstgödsel som används vid odling av foder till köttdjur innehåller ett överflöd av växtnäringsämnena fosfor och kväve som när de hamnar i havet via vattendrag ger övergödning. Det orsakar algblomning vilket leder till syrebrist på havsbotten, och i förlängningen bottendöd.

Allmän överkonsumtion av animaliskt protein är dessutom ett problem för folkhälsan. Idag äter svenskar i genomsnitt så mycket kött att vi ökar risken för tarm- och bröstcancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Världscancerfonden, Livsmedelsverket och Jordbruksverket rekommenderar nedskärning av animaliekonsumtionen av hälsoskäl. Man behöver inte äta kött varje dag. Det finns gott om proteinkällor från växtriket så som nötter, bönor, linser och kikärtor vilka är fulla med protein och dessutom lägre halt av mättat fett.

Bli veganer
Meningen är inte att alla måste bli veganer, men för att hålla oss inom planetens gränser måste vi minska rejält på konsumtionen av kött- och mejeriprodukter. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 45 % sedan 1990; genomsnittssvensken äter ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. 2014 kunde man i och för sig se en vegotrend som gjorde att konsumtionsökningen av animaliska proteinkällor stannade av, men långt ifrån tillräckligt!
En annan negativ konsekvens av produktionen av animaliskt är det enorma energi- och resursslöseriet. Majoriteten av världens djuruppfödning är ineffektiv, djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler om kalorierna inte tog omvägen genom djuren. Om markerna istället skulle användas till produktion av mer vegetabilisk mat skulle vi kunna använda resurserna effektivare. Det skulle räcka till både mat, bioenergi och natur vilket är nödvändigt då redan en miljard människor lider av hunger eller svält. Dessutom förväntas två miljarder människor drabbas av vattenbrist innan 2025 om vi fortsätter med vår nuvarande livsstil. 70 % av allt vatten som tas ur världens floder används för att producera mat. För att producera ett kg potatis krävs det 100 l vatten, medan det åtgår 13 000 l för ett kg nötkött.

Soja inte problem
Då kanske du tänker på alternativen till animaliskt och har hört talas om konsekvenser till sojabönors odling; hur man skövlar skog och använder giftiga bekämpningsmedel för att förbättra produktionen. Jag kan lugna dig med att huvuddelen av soja som odlas används till foder och endast en mycket liten del används i livsmedel. Det är inte sojan som är problemet, utan den enorma efterfrågan på foder som kräver intensiv odling. I allmänhet är det nämligen så att största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. En helt växtbaserad kost tar bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost.
Inte att förglömma är problemen med den globala uppvärmningen. De senaste femton årens medeltemperatur är de högsta som uppmätts och problemen slutar inte där. Skogsbränder är vanligare till följd av klimat- och temperaturförändringarna och dessa kombinerat med en 20 % skövling av regnskogar på 40 år, främst Amazonas, främjar inte koldioxidbindningen. Skövlingen görs huvudsakligen för att få mark till foderodling till boskap i Europa. Företag och deras boskap bidrar i sin tur till stora metanutsläpp från deras avföring och produktionen av foder. Detta kombinerat med jordbrukens utsläpp av växthusgaser och den stora produktionen av kött- och mejeriprodukter gör att de påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flyg tillsammans.

Alltid funnits kor
Nu kanske du kommer på att det ju alltid funnits kor. Hur kan de nu plötsligt ha blivit ett problem? Och ja det är sant, men idag finns det ungefär 50 gånger fler tama än vilda kor på jorden. Det har bidragit till att metanhalten i atmosfären är cirka 150 % högre idag än för 250 år sedan.
Den höga medeltemperaturen leder också till att permafrosten i Sibirien smälter med frisläppning av den markbundna metangasen som följd. Metangas är 20 gånger starkare växthusgas än koldioxid.. Den förstärkta växthuseffekten vi nu upplever gör att polarisarna smälter och bildar vattensamlingar på isen vilket gör att de smälter ännu fortare, eftersom vatten absorberar solljuset och dess värme. Därför går den globala uppvärmningen snabbare ju mer polarisarna smälter.

Isarna snart borta
På bara 40 år har isarna minskat med 40 % och prognosen är att de är borta år 2030. Vart tar allt detta vatten vägen? Dessvärre drabbas fattiga länder värst då dessa är låglänta.
Valet av livsmedel har med andra ord stor betydelse. Vad som behövs är först och främst en radikal minskning och ett noggrannare val av köttkonsumtionen. Den som enbart äter växtbaserat gör en stor insats för miljön- men även den som drar ner på konsumtionen och som väljer med större omsorg; ekologiskt och närproducerat.

Landskapet växer igen
Om man oroar sig för att landskapet ska växa igen på grund av veganer och vegetarianer behöver man inte göra det längre. Det finns köttproduktion som bidrar till miljönytta och den ska finnas kvar. Men idag är ungefär hälften av köttet som äts i Sverige importerat, och kycklingar och grisar bidrar sällan till miljönytta. Så gör alla en tjänst och välj ett vegetariskt alternativ till den där goda tacosen på fredag, eller undersök ifall det finns några bönder nära dig som kanske till och med producerar ekologiskt kött. För jag tror att du hellre lägger några extra slantar på maten som ger dig ett gott samvete än den som gör det bekvämt för dig!

ALICE THEMAR

Ovanstående artikel är den fjärde i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook