”Minska bomullskonsumtionen! Om vår klädkonsumtion fortsätter att öka i samma takt kommer jordens resurser ta slut”, skriver Klara Axelsson på Eksjö gymnasium i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt. Det tredje inlägget i en serie om hållbarhet och miljö.
”Tag tre, betala för två” är ett vanligt erbjudande om du kikar ner på stan en lördagsförmiddag. Visst är det bra, du köper två och får tre! Helt fantastiskt! Om du med handen på hjärtat kan stå rakryggad och säga att du är i behov av plagg ett, två och tre är det okej, men i många fall blir plagg nummer tre liggande i garderoben. Inget stort problem, det var ju gratis tänker du. Men det många inte tänker på är att bomull är en otroligt resurskrävande gröda att odla vilket ger stora negativa konsekvenser för vårt klimat. Om vår klädkonsumtion fortsätter att öka i samma takt kommer jordens resurser ta slut. Vi måste därför göra något, tillsammans.
Samtidigt som 663 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 10 % av jordens befolkning, saknar rent vatten (enligt WHO 2015) fortsätter vår klädkonsumtion i västvärlden. Cirka 50 % av den globala textilproduktionen baseras på bomull. Bomull är en av världens mest vattenkrävande grödor och för framställning av ett kilo råvara krävs det ibland så mycket som 29 000 liter vatten. För framställning av ett par jeans, som till huvuddelen består av bomull, går det i genomsnitt åt 11 000 liter vatten. Det är lika mycket vatten som skulle räcka för att tillgodose tio vuxna människors behov av vatten via mat och dryck i ett helt år.
Stora mängder vatten
Bomullsplantage finns framförallt i södra Asien, delar av Afrika och i Latinamerika, där det är ett relativt varmt och ofta torrt klimat. Eftersom produktionen av bomull kräver stora mängder vatten behöver många odlingar konstbevattnas. Vattnet som används vid konstbevattning är sötvatten som i första hand tas från floder och grundvattnet i marken. Samtidigt som bomullsplantagen konstbevattnas med grundvatten, dör människor i plantagens närområden i sjukdomar kopplade till brist på rent vatten. Detta beroende på att bland annat västvärldens klädjättar som pumpar in pengar i bomullsindustrin, vilket av plantageägarna prioriteras högre än deras medmänniskors hälsa och välmående.
En annan viktig aspekt att belysa är miljögifterna som används i samband med bomullsodlingen. Av jordens uppodlade mark är cirka 2,5 % bomullsplantage och trots att andelen inte är högre än så, går årligen en fjärdedel av världens totala användning av insektsbekämpningsmedel till bomullsplantagen. Den totala andelen miljögifter är 11 % för bomullsplantagen som alltså svarar för endast 2,5 % av den totala ytan. Bekämpningsmedlen skadar inte bara insekter och skadedjur på plantagen. De är alltför ofta mycket giftiga för oss människor och skadar dessutom andra djur och växter i stor utsträckning.
Bekämpningsmedel
Störst påverkan har bekämpningsmedlen i den direkta närheten av plantagen, men eftersom gifterna sprids med vatten, kommer de att påverka människor, djur och natur längs hela vattendragens avrinningsområden. Sannolikheten är stor att hela näringskedjor rubbas av bekämpningsmedlen antingen genom top-down-eller bottom-up-reglering. Skadas en art av gifterna, påverkas även de andra arterna i näringskedjan indirekt. Detta genom att hela eller delar av en trofinivå i näringskedjan försvinner eller minskar. Om arten står högt upp i kedjan kommer det resultera i ett överskott av halvstora djur, vilket leder till ökat predationstryck på smådjuren. Drabbas istället en art långt ner i näringskedjan, kommer predatorerna lida brist på föda.
Det är tydligt att en minskad bomullskonsumtion hade varit att föredra för miljön. Men om vi hade slutat köpa kläder för att minska skadorna på miljön, hade arbetstillfällena i de bomullsproducerande länderna minskat drastiskt, vilket hade lett till hög arbetslöshet. Eftersom bomullsbranschen innefattar både arbete på plantage samt hela produktionsgången från gröda till färdig produkt, skulle risken bli att flera miljoner människor hade mist sin sysselsättning och därmed inkomst. I ett land där människor generellt lever enkelt på grund av utbredd fattigdom skulle det vara ännu svårare än här i västvärlden att få fram nya arbeten för de avskedade. Hur skulle de då överleva?
Jordbruksmaskiner
I enstaka länder, med USA i täten, är en del bomullsodlingar effektiviserade med jordbruksmaskiner men på de allra flesta plantager sköts all verksamhet från odling till skörd för hand. Människorna exponeras därför direkt av de olika bekämpningsmedlen, vilket på sikt leder till att arbetarna får sjukdomar som huvudvärk, svåra allergier och illamående. Men tyvärr är det inte bara miljögifter som ger negativa konsekvenser för människan, faktum är att arbetsförhållandena för arbetarna på bomullsplantagen är i många fall bristfälliga med hård arbetsbörda och långa dagar. De hårda arbetsförhållandena gäller även för arbetarna inom textilindustrin där bomullen förädlas till produkter. Lönerna ligger dessutom ofta under existensminimum. Belastningen är i många fall allt för hög för att arbetarna ska orka upp till pensionsålder, vilket leder till stora ekonomiska besvär och extrem fattigdom.
Att köpa nytt är något som gör människor lyckliga för stunden. Efter bara någon månad står du framför garderoben igen och klagar över att du inte har något att ta på dig. Det bästa du kan göra i en sådan situation är kanske att byta kläder med en kompis, för tröjan du har överanvänt och tröttnat på kanske är din kompis favorit och kompisens jeans som egentligen är lite för tajta kanske sitter perfekt på dig. Genom att byta kläder med någon du känner eller handla på secondhand, kan du helt plötsligt ha nya kläder utan att ha slösat på jordens resurser.
Så snälla, med tanke på att varken du eller jag hade gått med på att jobba under de usla arbetsförhållanden som bomullsarbetarna har, måste vi göra något. Att det dessutom samtidigt som du har läst just den här artikeln, har dött ungefär tre barn till följd av brist på rent vatten, och att ytterligare 800 barn kommer dö idag, så borde väl det göra ditt val att avstå lättare? Bomullsproduktionen måste minskas och jag hoppas att du vill hjälpa till, för du vet lika väl som jag att ”Tag tre, betala för två” – erbjudandet inte kommer göra dig lyckligare utan bara någon annan lite mer törstig.
Klara Axelsson
Ovanstående artikel är den tredje i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.