”Delningsekonomi för ett hållbart samhälle. Landsbygden har blivit ledande inom social innovation”, säger Anna Haraldsson Jensen, styrelseledamot i Hela Sverige ska leva och expert i en utredning som lämnats till regeringen, i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
Nyligen tog konsumentminister Per Bolund emot betänkandet ”Delningsekonomi – på användarnas villkor” (SOU 2017:26). Utredningen går igenom delningsekonomin och redogör för olika användningsområden och undersöker hur användarnas roller och behov ser ut.
Delningsekonomin består av vitt skilda sysselsättningar: uthyrning av bostäder, utlåning av verktyg, erbjudande av tjänster som barnpassning och målning, för att nämna några saker. Den senaste tiden har delningsekonomin strukturerats upp via olika sajter och andra, oftast virtuella, forum.
Det är en första kartläggning av denna form av ekonomi, som i det stora hela är mindre än vad man tidigare trott. Men vi ser en tydlig tendens att utvecklandet av tjänster som stärker den lokala ekonomin, där delande och samägande är en sedan länge viktig del, växer allt mer, säger
Kreativitet i kombination med försämrad traditionell service på landsbygden har tvingat fram nya lösningar och här är användarna en bredare målgrupp än i urbana miljöer. Landsbygden har i den aspekten blivit ledande inom social innovation och vi har många viktiga erfarenheter att bidra med inom det här området.
Utredningen konstaterar att användarnas roller behöver förtydligas, att staten borde se till att användare av dessa tjänster får tillgång till oberoende information och vägledning, att någon form av kvalitetsmärkning skulle kunna göra marknaderna tryggare och bättre fungerande, och att Konsumentverket ges uppdraget att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, informera om vad delningsekonomi innebär och vilka risker och möjligheter som medföljer.
Vi måste ställa om till ett hållbart samhälle – och att göra en mer hållbar form av ekonomi tryggare och mer användarvänlig är ett sätt att få fler personer att delta i arbetet. Därför välkomnar vi förslaget att göra delningsekonomin säkrare och med tydligare regler.
På landsbygden har till exempel samåkningsprojekt utvecklats på grund av bristande kollektivtrafik och en önskan om en bättre tjänst än vad man hade tillgång till tidigare. Men även en önskan om att använda existerande resurser mer effektivt och för att möta människor i bygden på ett naturligt sätt.
I vissa fall har samåkningsprojekt lett till bättre integration. I andra till ett socialt kitt. Med fler exempel som detta kan delningsekonomins effekter mångfaldigas och ta oss ett steg på vägen mot en mer hållbar värld, säger Anna Haraldsson Jensen.
Anna Haraldsson Jensen, styrelseledamot i Hela Sverige ska leva och expert i utredningen