Det är klart – det blir slutspel för Vetlanda BK

”Under fredagskvällen inleddes elitserien i bandy med en smygpremiär. Vetlanda BK går i elden först om en vecka och det är ett VBK som till den här säsongen är något ovanligt. Men som jag tror på. Dessutom tar inte Västerås sitt tredje raka SM-guld.”, skriver Leif Hedberg i årets bandykrönika inför säsongspremiären där han dömer ut en spelare som inte platsande i laget.

Supportrar av alla slag, det kan vara fotboll, ishockey, bandy eller vad som helst brukar med stor nyfiken följa säsongen mellan säsongerna, den så kallade ”silly season” då klubbarna skiftar spelare. Man gör sig av med några och plockar in lika många nyförvärv.

VBK har visserligen förändrats till en viss del då några spelare lämnat klubben men antalet nyförvärv är noll (0).

Inga nyförvärv

Och det är detta som gör VBK så ovanligt. Och kanske till och med unikt? För frågan är om det finns någon elitserieklubb som tidigare inte presenterat något nyförvärv? Jag kan på rak arm inte dra mig till minnes att så är fallet.

Visst, Jonas Claessons vapendragare, Patrik ”Putte” Johansson, är nyförvärv men det är som tränare. Dessutom finns det redan en Patrik ”Putte” Johansson i laget – och han spelar så inget nytt under solen.

Eftersom man redovisar noll antal nyförvärv så måste det ju innebära att utgifterna inte blir så högapå spelare. Och de extra pengar som läggs läggs ju då istället på den befintliga truppen.

Och lika glad som jag är över VBK:s framgångar på isen, lika glad är jag över de senaste säsongernas ekonomiska bokslut. Det har då stått plus på raden längst ner vilket sannerligen inte alla övriga klubbar kan skryta med.

Vad kan då detta VBK prestera under de 26 omgångarna?

Jag är övertygad om att man kniper minst en åttondeplats och att det alltså blir slutspel för tredje året i rad. Det jag sett av årets VBK, både i Sapa Arena och på stream från bland annat Svenska cupen i Lidköping och World Cup i Sandviken, lovar gott.

Jag tycker att man vårdar sitt passningsspel ännu bättre. Undantaget var perioder mot IFK Vänersborg hemma (förlust 4-10) då man höll på att dalta med bollen på mitten och därmed tappade den på strategiska lägen vilket innebar blixtsnabb mål i baken.

Detta har jag inte sett efter det. Man spelar nu mycket rejälare med längre, konstruktiva pass och överlämningar och tappar man bollen så gör man det högt upp i plan eller kanske på sidorna. Då har man större chans att ta tillbaka den förutom att man plockar ut den ur eget mål…

Ett litet frågetecken ställdes inför säsongen när det gäller anfallsspelet. Vem ska göra målen om inte Jokaim Andersson gör dem?

Det såg vi ju i World Cup som blev framgångsrikt där VBK gjorde 17 mål och ”Jocke” två av dem.

Här tycker jag att Daniel Johansson gjort framsteg bara under försäsongen. Han presterar betydligt mer nu än att bara på Kurre Hamrin-maner dribbla sig loss utefter kortlinjen. Filip Bringe gjorde fyra mål mot finska Akilles och kan man bara sätta honom lite mer i spel också så kan det här med målfabrikationen lösa sig utan att Jocke Andersson gör hälften av målen.

Glad också över att VBK insett att Robin Folkesson kanske är den mest naturlige ytterhalven efter Stefan Helm. Finns ingen i svensk bandy som använder sargen i det offensiva väggspelet som Folkesson. Och av sargen får du alltid tillbaka bollen precis där du vill ha den. Detta har Folkesson anammat.

Summerar man de här raderna ovan är frågan vart Tuomas Mokko tar vägen?

Helt krass: Det finns ingen plats för den 25-årige finländaren.

Han gjorde bra ifrån sig som halv förra året, men som anfallsspelare fungerade ingenting. Bli inte förvånad om Mokko söker sig ifrån VBK mitt under säsongen på grund av bristande istid.

Det är givetvis viktigt att Johan Löfstedt fortsätter spela på den nivå han är just nu. Och just nu är han minst lika bra som när han var med och förde Sandviken till SM-guld. I VBK har han aldrig varit bättre. Här snackar vi om en motor som ABSOLUT INTE får hacka. Och det gör den inte heller om den ”servas” på rätt sätt och får vara hel.

Inledningen är givetvis viktigt för det här unga laget. Minns att man förra< säsongen vann fem av de inledande sju matcherna och den inledningen kanske man inte kan räka med i år. Men det är klart, man möter i de sju första omgångarna lag som Kalix, Gripen och Tellus och därutöver även Bollnäs (i premiären) Vänersborg, Edsbyn och Villa-Lidköping så varför inte... Och bland nämnda lag tror jag att SM-guldvinnaren återfinns.

Jag har de två tidigare åren tippat Västerås (med mycket lyckat resultat…) men eftersom jag gärna vill vara lite motvals-kärring så tippar jag inte mesta mästarna i år.

I mars 2017 tror jag att det äntligen är dags för Villa-Lidköping att stå överst.

Man har tidigare haft det offensiva spelet och stjärnorna i laget, allt från Mikael Arvidsson och Christer Kjellqvist på 1980-talet till nutidens Johan Esplund och David Karlsson, men ändå bara nått SM-silver.

Nu verkar man dessutom fått till det defensiva spelet med kanske Sveriges idag bästa försvarsspelare, Martin Johansson.

Detta innebär att västgötarna får sitt efterlängtade SM-guld.

Leif Hedberg

Vills-Lidköping möter för övrigt en annan SM-guldaspirant, Sandviken, i kvällens smygpremiär och då får vi en fingervisning om styrkorna i de två lagen.

Ikväll, inför kanske 5.000 åskådare, blåser Värnesonen (numera Uppsala) Ulric Bergman igång elitserien 2016-2017. Festen kan börja


Publicerat

i

,

av

Etiketter: