”Det vi kallar för jobb, är samma sak som slavarbete för dem


”Second-hand kan rädda miljön. Om alla skulle börja handla begagnade varor, skulle det förmodligen leda till att en del fabriker skulle behöva stänga ned. Många människor kommer förlora jobbet. Men det som vi kallar för jobb, är samma sak som slavarbete för dem”, skriver Wiktoria Turzynska på Eksjö gymnasium i ett inlägg i Höglandsnytt debatts serie med debattartiklar om hållbarhet, miljö och vår planets framtid.

”Second-hand” är ett engelskt ord som de flesta utav oss känner igen och betyder ”andra-hand”. Det som kallas för ”andra-hand” betyder saker som ursprungligen har varit använt av någon annan tidigare. Det handlar oftast om kläder, men även bilar, möbler och många andra varor. Second-hand förbättrar människoliv både direkt genom välgörenhetsorganisationer som till exempel Röda korset och Erikshjälpen men framför allt indirekt, då vi sparar tid, pengar och resurser vilket även kan förbättrar vår miljö för oss och framtida generationer.

Second-hand är bättre för hälsan. När kläder produceras används många kemikalier i form av bekämpningsmedel, färgmedel, tvättmedel och många andra föroreningar. Detta är anledningar till många olika allergier. Dessutom är arbetarna och jordbrukarna extra utsatta för illamående och sjukdomar. När vi, som vanliga konsumenter köper begagnade kläder, då textilierna redan varit använda och tvättade många gånger, har halten av de eventuella kemiska ämnena redan tvättats bort och gjort plagget mycket mer vänliga mot vår hud.

Varifrån kommer alla kemikalier i textilierna? Enligt WWF, har bomull använts för klädproduktionen i över 5000 år och idag utgör bomullen cirka 50 % av världens textilproduktion. Bomullsodling sker för det mesta i tropiska och subtropiska länder, som till exempel Indien, Kina och Afrika. För att producera ett kilo av bomull krävs det över 29 000 liter sötvatten. Så mycket som över en tiondel av ogräsmedlen och en fjärdedel av världens totala användning av insektsbekämpningsmedel används till bomullsodling årligen. Just dessa bekämpningsmedel förgiftar närområdet till bomullsplantagen. Vatten och mark suger upp gifterna som sprids vidare i ekosystemet och påverkar växt- och djurlivet i närheten.

Om alla skulle börja handla begagnade varor, skulle det förmodligen leda till att en del fabriker skulle behöva stänga ned. Många människor kommer förlora jobbet, och det är aldrig bra, speciellt i de länder där pengar behövs som mest. Dessa fabriker och odlingar försörjer många familjer i U-länder. Varje dag arbetar över 100 miljoner människor, med redan ganska låga arbetsvillkor, för att vi ska kunna köpa en ny tröja eller ett par byxor.

Men det som vi kallar för jobb, är samma sak som slavarbete för dem. Många vuxna, men även minderåriga och barn arbetar hela dagarna på bomullsodlingar för minsta möjliga lön. Utan ordentligt skydd, går de ute på fälten och arbetar. WHO beräknar att runt 40 000 personer dör av effekterna av bekämpningsmedel varje år, inklusive cirka 22 000 arbetare. Och det är vi som gör att de här människorna utsätts för dessa riskfyllda arbeten.

Om vi skulle köpa mer begagnat, skulle vi kunna hjälpa arbetarna för att förbättra deras arbetsvillkor. Att producera en ny tröja är som att köpa 8 begagnade klädesplagg. Men ja även de begagnade förstörs och blir med tiden oanvändbar, så produktionen kommer fortfarande hållas igång, men förhoppningsvis i betydlig mindre skala och med mer respekt för arbetarna. Mindre efterfråga på textilier kommer spara material och dyrbart vatten som det redan är brist på i U-länder. Vi kan hjälpa till att rädda vår planet, men det kräver vilja, samarbete, men framförallt kunskap om hur vi kan uppnå detta.

Wiktoria Turzynska

Ovanstående artikel är den sjätte i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.


Publicerat

i

av

Etiketter: