Trots den hårda vinstdebatten ökade kommuner och landsting av privata välfärdstjänster med 11 miljarder till ny rekordnivå i fjol: 124 miljarder kronor. Uppgången är högst för flyktingmottagande, medan vård och omsorg saktar in något jämfört med tidigare. Det visar Dagens Samhälles bearbetning av SCB:s bokslutsdata.
Dagens Samhälle har granskat de skattepengar som går till vinstdrivande välfärdsföretag och idéburna aktörer. 2016 handlade kommuner, landsting och regioner privata välfärdstjänster för 124 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 10 procent eller 11 miljarder kronor jämfört med året innan.
Privata tjänster stod därmed för drygt 17 procent av de samlade nettokostnaderna för vård, skola och omsorg på 719 miljarder kronor.
– Kommuner och landsting är pragmatiska. De försöker lösa situationer. Det är ibland naturligt att anlita företag, särskilt om det går snabbare att anordna än i den egna verksamheten. Det syns allra tydligast inom flyktingmottagning, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i ett pressmeddelande.
Inom flyktingmottagande rusade köpen av tjänster förra året med 164 procent, från 4 till 11 miljarder kronor. Mottagandet stod för 65 procent av totalmarknadens tillväxt.
Skolan håller ställningarna som största välfärdsbransch, värd 43 miljarder kronor. Under fjolåret ökade kommunernas köp av pedagogiska tjänster från privata aktörer med nästan 6 procent eller drygt 2 miljarder kronor.
Inom vård och omsorg syns däremot en inbromsning. Tidigare har vårdköpen ökat med upp 5–7 procent per år, enligt SCB:s data. Men 2016 blev det bara drygt 3 procent, till ett totalt marknadsvärde på 29 miljarder kronor. Den privata omsorgen har vuxit med 7–8 procent per år de senaste fem åren, men ökade bara 2,4 procent i fjol, till 41 miljarder kronor.