Tingsrätten dömde en tidigare prefekt vid Göteborgs universitet för brott mot efterforskningsförbudet i bland annat tryckfrihetsförordningen. Hovrätten ogillar nu åtalet på grund av bristande uppsåt.
Justitiekanslern har begärt att en tidigare prefekt vid Göteborgs universitet ska dömas för brott mot efterforskningsförbudet eftersom hon i ett e-brev till en kollega efterforskat vem som lämnat uppgifter till Göteborgs-Posten. Hovrätten anser liksom tingsrätten att ordalydelsen i e-brevet objektivt sett är ett otillåtet efterforskande av källa. Hovrätten ogillar ändå åtalet eftersom domstolen bedömer att prefekten saknade uppsåt att efterforska.
Göteborgs-Posten fick del av en e-postkonversation mellan två kollegor vid Göteborgs universitet och publicerade därefter en artikel som innehöll en del av uppgifterna i konversationen. I ett e-brev frågade den tidigare prefekten sin kollega hur e-postkonversationen kunnat nå Göteborgs-Posten. Enligt henne syftade formuleringarna i e-brevet inte till att ta reda på vem som lämnat uppgifterna till tidningen; vem eller vilka detta kunde vara visste hon redan. E-brevet var enligt henne i stället en upprörd reaktion på att kollegan spridit e-postkonversationen där hennes personliga situation lämnades ut.
Hovrätten anser att det inte går att bortse från uppgifterna om syftet med e-brevet. Det är därmed inte utrett att den tidigare prefekten uppsåtligen bröt mot efterforskningsförbudet.
Ett hovrättsråd är skiljaktig och vill fastställa tingsrättens dom.