Du kommer att dö – så här kan det gå till

En ny analys från Socialstyrelsen visar att de vårdskador som främst bidrar till dödsfall är vårdrelaterade infektioner, svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador efter kirurgi. Risken för dödsfall är större vid dessa skador än vid andra typer av skador.

Vid ungefär 8 procent av alla vårdtillfällen för kroppslig sjukdom på sjukhus inträffar vårdskada. Det betyder att cirka 110 000 personer årligen drabbas av en skada som kunde ha undvikits. För 1 400 personer per år bidrar vårdskadan till att patienten avlider.

Med allvarlig vårdskada menas i analysen att skadan inneburit att patienten fått bestående men, att akut livräddande insatser behövts eller att patienten avlidit. Socialstyrelsen har nu, med hjälp av data från SKL, analyserat omkring 12 000 skador och vårdskador som inträffat inom den somatiska sjukhusvården för vuxna. Detta för att ta reda på vilka skador och vårdskador som medför de allvarligaste konsekvenserna för patienterna.

I de fall där en vårdrelaterad infektion (VRI) är den vårdskada som bidragit till dödsfall är lunginflammation (pneumoni) och blodförgiftning (sepsis) de vanligaste infektionstyperna. Svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador till följd av kirurgi tillhör också de mer ofta förekommande skadetyperna som bidragit till dödsfall.

Av de vårdskador, som innebar att patienten behövde akut livsuppehållande åtgärder var svikt i vitala organ samt skada efter kirurgi de vanligaste skadetyperna. När en vårdskada resulterat i att patienten fått bestående men var skada efter kirurgi och infektioner de vanligaste orsakerna.

– Det är många patienter som drabbas av vårdskador. Alla vårdskador är inte allvarliga men det är viktigt att förstå vilka skador som ger de allvarligaste konsekvenserna för patienterna så vården kan fokusera på de mest angelägna åtgärderna, säger Carina Skoglund, sakkunnig på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.


Publicerat

i

,

av

Etiketter: