Stockholms tingsrätt har nu meddelat dom i Teliamålen. De tilltalade frikänns på samtliga åtalspunkter.
Skälen för det är i huvudsak att det inte är bevisat att påstådda mutor tillfallit någon som tillhör den krets av personer som enligt tillämplig lag kunde göras ansvarig för mutbrott, vilket är en förutsättning för ansvar. Eftersom brott inte har kunnat styrkas har även förverkandeyrkandet mot Telia Company AB ogillats.
Åtalen avser mutanklagelser under åren 2007–2010 med anledning av de avtal och transaktioner med en uzbekisk lokal partner som följde på dåvarande TeliaSoneras etablering i Uzbekistan. I rättegången yrkades även förverkande av 208 500 000 USD som utbyte eller fördel av brott gentemot Telia Company AB.
Huvudförhandlingen har pågått under 42 förhandlingsdagar under andra halvåret av 2018. Omfattande utredning har lagts fram.
Handlingsförloppet avseende transaktionerna med den uzbekiska partnern som åklagaren gjort gällande har ansetts utrett i målet. Det gäller avtal och därmed sammanhängande betalningar till konton tillhörande främst bolaget Takilant Ldt. Det har också genom utredningen ansetts bevisat att den dåvarande uzbekiska presidenten Islam Karimovs dotter, Gulnara Karimova, haft kopplingar till Takilant Ldt.
Tingsrätten har dock konstaterat att åtalen i andra delar saknat konkretion och att det funnits luckor i utredningen.
Rättens ordförande rådmannen Tomas Zander säger i en kommentar: – För att ansvar för givande av muta, eller bestickning som det då kallades, överhuvudtaget ska kunna bli aktuellt förutsätts att mottagaren av påstådda mutor omfattas av den begränsade krets av personer som vid denna tid kunde göras ansvariga för mutbrott. Det har i målet inte bevisats att Gulnara Karimova innehaft någon sådan ställning med koppling till telekomsektorn, vilket har varit åklagarens förstahandsalternativ.
Inte heller åklagarens alternativa påståenden om brott har fått framgång.
Tingsrätten har därför friat de tilltalade på samtliga åtalspunkter och ogillat yrkandet om förverkande.