GMO–foder och hänsynslös djuruppfödning kan vara orsaken till ehec-smittan och mutationen HUS, (haemolytic uraemic syndrome). I kycklingfabrikernas vidriga miljöer skapades t ex också fågelinfluensan.
När det gäller ehec-smittan finns den i kornas avföring. Något som man aldrig stötte på innan korna föstes ihop i mjölk- och köttfabriker.
För att få fram så billiga livsmedel som möjligt utsätts djuren för livslångt lidande i djurfabrikerna.
En liten del av denna ovärdiga miljö visades när djurskyddsaktivister filmade plågeriet i grisfabrikerna där var fjärde gris blir sjuk och dör innan den slaktas. Bilderna blev säkert en chock för många som gått på reklamfilmer från LRF och bondekoopertionen. Där ägg, mjölk och köttproduktion sker i rena sörgårdsidyller.
När det gäller kor och tjurar i fabrikerna är de ständigt magsjuka på grund av felaktigt foder. För att skynda på tillväxt och mjölkproduktion ges de koncentrerat kraftfoder medan deras magar är gjorda för grovfoder som gräs och halm.
Denna felnäring innebär att djuren står med ständiga diarrér. Den som sett en djurfabrik med nötkreatur kan inte frigöra sig från riktigt hemska bilder.
Nötkreaturen är så sjuka i magen att avföringen står som en kvast och är nästan lika rinnande som urinen. Man behöver inte vara professor vid lantbruksuniversitetet för att förstå att i dessa sjuka magar kan bildas mycket farliga bakterier. Men det tiger de med för de har varit med och skapat dagens hänsynslösa djurhållning.
Var kommer då genförändrat GMO-foder in i bilden. Jo, mycket av det kraftfoder som ges är soja och majs som i växande utsträckning är genmanipulerat. Det mesta kommer från Brasilien där president Lula har gett upp sitt tidgare motstånd mot GMO.
Genmanipulerad soja och majs innehåller en antibiotikagen som djuren får i sig. Vi vet från humanmedicinen att antibiotika triggar fram nya bakterier. Den nya bakterien HUS kan vara resultat av utfodringen med GMO-foder som innehåller antibiotika.
”NptII” heter den promotor eller markörgen som finns i Monsantos GMO-soja, majs och raps. I mer än 10 år har oberoende forskare varnat för denna antibiotikagen men genom beslut i EU kan den fortfarande användas. Antibiotikan finns även i stora delar av den soja som används till matlagning.
När vi nu ser riskerna med GMO-foder och djurfabriker hoppas jag att fler är beredda att betala lite mer för ekologiska livsmedel som inte får innehålla genmanipulerade organismer, GMO.
RUNE LANESTRANDTidigare redaktör för Småbrukaren