"En ljusare framtid för vår planet – kör mindre bil" | Höglandsnytt
Debatt Eksjö

”En ljusare framtid för vår planet – kör mindre bil”

”Samhällsutvecklingen har lett till att vi har blivit beroende av bilen. Vi tar den överallt för att det är smidigt och bekvämt men baksidan av detta är enorma kostnader för miljön och hälsan. Människans påverkan på växthuseffekten har nått sin gräns och om vi vill ha en hållbar framtid måste bilkörningen minska”, skriver Fanny Hagström på Eksjö gymnasium i ett inlägg i Höglandsnytt Debatts serie med debattartiklar om hållbarhet, miljö och vår planets framtid.

Vägtrafiken står för en stor mängd växthusgaser som släpps ut i atmosfären. I Sverige kommer ungefär 30 % av de totala koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären bidrar till förstärkt växthuseffekt som får förödande konsekvenser för jordens klimat och liv. Värmestrålningen absorberas i takt med att växthusgaserna i atmosfären ökar vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Den globala uppvärmningen bidrar till att extremväder blir vanligare samtidigt som havsytan höjs när isarna smälter. Kustnära och låglänta områden är drabbade av översvämningar och människor tvingas lämna sina hem. Den biologiska mångfalden påverkas redan idag av klimatförändringar då balansen i ekosystemet rubbas. Följden blir att viktiga ekosystemtjänster minskar vilket får katastrofala konsekvenser för världshandeln, ekonomin och framförallt jordens befolkning.

För att nå FNs tvågradersmål måste koldioxidutsläppen minska. I Jönköpings län har utsläppen av växthusgaser minskat med 20 % från år 1990 till 2014 trots att befolkningen har ökat enligt Klimatrådet, men denna minskning är inte tillräcklig. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta minska med drygt 2 procentenheter per år för en hållbar miljö i framtiden. Om användandet av bilen fortsätter som det gör idag kommer processerna i naturen att få uppvärmningen att skena iväg utan att vi kan stoppa det. För att bromsa den globala uppvärmningen innan det är för sent krävs att vi förändrar vår livsstil. Att avstå från bilen och cykla eller åka kommunalt istället bidrar inte till ökad växthuseffekt, utan skapar istället förutsättningar för en hållbar utveckling.

Biltrafiken orsakar inte bara koldioxidutsläpp utan även andra skadliga partiklar och luftföroreningar bildas vid förbränning av fossila bränslen i fordon. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider leder till att det bildas försurade föreningar som regnar ner över jorden. Försurningen av mark och vattendrag orsakar skador på växter och djur, dessutom kan försurat dricksvatten innebära en hälsorisk för människor.

Hälsoskadliga partiklar uppstår både vid förbränning i motorerna och som slitagepartiklar från däck, väg och bromsar. Flera av dessa partiklar är cancerframkallande och kan orsaka stora hälsoproblem. Kolväten och kväveoxider bidrar till att det bildas marknära ozon som kan ge upphov till vävnadsskador, nedsatt lungfunktion och besvär från luftvägarna. Luftföroreningar drabbar framförallt barn som har mindre lungor och en snabbare andning. Detta medför att barn får i sig mer luftföroreningar och eftersom deras lungor växer och utvecklas riskerar de att få försämrad lungfunktion senare i livet. Fortsätter biltrafiken som den gör idag kommer allt fler riskera att drabbas av allvarliga skador och hälsoproblem. Att välja ett annat transportmedel än bilen och gå eller cykla när det är möjligt gör att skadorna som biltrafiken orsakar förhindras samtidigt som djur och människor kommer få en bättre livsmiljö.

En baksida av att minska bilkörandet är att landsbygden blir hårt drabbad då bilen utgör nästintill den enda transportmöjligheten. Begränsningen av bilandvändandet kommer leda till att människor väljer att flytta från landsbygden och urbaniseringen kommer att öka med följder som ökad trafik, avfall och kriminalitet i städerna. Dock behöver bilen inte uteslutas helt, att samåka gör att människorna på landsbygden har möjlighet att ta sig dit de behöver samtidigt som de drar in på utsläppen. Detta alternativ är både miljövänligare och mer ekonomiskt samtidigt som det kan vara trevligt att få sällskap i bilen. Om fler människor dessutom uppmanar politiker att förbättra kollektivtrafiken på landsbygden skulle vi kliva ett steg i rätt riktning för en hållbar utveckling.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är ett stort hot mot vår hälsa enligt Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden. En normalviktig person med stillasittande arbete och som inte har en aktiv fritid löper samma risk att dö i förtid som en fysiskt aktiv person med fetma. Enligt Ulf Ekelund, professor vid Norges idrottshögskola i Oslo och forskare vid Cambridge University i Storbritannien är hårdträning inte vad som krävs för att gå från gruppen fysiskt inaktiv till aktiv. För att minska risken att dö i förtid kan det räcka med att ta cykeln istället för bilen eller promenera till och från jobbet. Ur hälsoperspektivet kan en livsstil där du väljer att gå eller cykla bli avgörande för din egen hälsa. Att ta cykeln till jobbet är ett vinnande koncept på många sätt eftersom du både får träning, främjar miljön, sparar pengar och dessutom får tid för annat än att träna. Så varför inte se promenaden till mataffären eller cykelturen till jobbet som ett träningspass som kommer stärka din hälsa och inte bidra till negativa effekter på miljön.

Det går inte att bortse från att biltrafiken orsakar skador på både miljö, natur och människor som inte är hållbara. Användandet av bilen måste minska, men att förbjuda bilkörning för att lösa dessa problem skulle inte fungera. Det vi måste göra är att förändra våra levnadsvanor genom att välja andra transportmedel än bilen. Våra medvetna val som att åka kollektivt, cykla eller gå och endast ta bilen när det verkligen behövs kommer skapa bättre villkor för en hållbar utveckling och en ljusare framtid för vår planet.

Fanny Hagström

Ovanstående artikel är den elfte i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook