Det är krigsrubriker i tidningar – USA höjer sitt lånetak. Demokrater och republikaner är överens. Man ger helt enkelt USA rätt att låna upp ännu mer pengar.
Världens finansmarknader jublar inte, aktiekurserna faller. oron borde lägga sig som en isskorpa på alla börser. Alla vet det är galet men ingen vågar säga nej. Då ramlar korthuset.
Låt oss utrycka problemens magnitud. Den federala budgeten i USA finansieras till 40 procent med lån och är fortfarande världens största ekonomi. Lånekarusellen har pågått sedan före andra världskriget. Enda avbrottet var under president Clintons tid man elakt kan säga att han hade handlag både med ekonomi och galanta damer. Inte snällt men sant. Problemen är inte olösliga – ta fram de gamla budgetpapperen och gör som Clinton gjorde med cigarren i mungipan och rödpennan i vänster hand.
Bush var ekonomiskt totalt ansvarslös på snart sagt alla områden. Hans klassiska ekonomiska teori var ”om ekonomi begriper jag inget men skattebetalarmas pengar förstår jag”. Sänkte skatterna, spenderade det Clinton sparat ihop. Startade dessutom krig på olika fronter som kostar fantasibelopp. Någon har sagt att det amerikanska försvaret kostar ca 30 miljarder om dagen. Det säger något om problemens natur.
Nu finns det rätt stort hopp för USA trots all pessimism. USAs företag har en stark konkurrenskraft tack vare billig dollar, husen från finanskrisen säljs om, man kan höja skatten på drivmedel med 15 cent per liter – då svämmar statskassan över med pengar. Höja företagens och de rikas skatter. Dessutom avsluta sina krig, då kommer den federala budgeten i balans. Men oviljan att vidtaga dessa åtgärder är monumental.
Faran ligger i om lånetaken höjs och de amerikanska delstaterna kommer på obestånd, Californien, Chicago, Illinois, Minnesota med flera hänger på en mycket skör tråd.
Vi skall komma ihåg att nästa år är det presidentval. Republikanerna ställer upp en superhök och skattesänkare som kandidat till presidentposten. Obamas utrymme att rätta till ekonomin blir minimalt.
Frågeställningen är: vad är Amerikanska statsobligationer värda. Jag skulle aldrig köpa dem, de är med mina ögon sett ”junk bonds – skräppapper” intill det USA lagt fram en plan hur man skall skapa överskott i federala utgifterna. Nu riskerar även pensionssystem och mycket annat dras med i turbulensen.
Vid förra finanskrisen sålde jänkarna skräppapper till Europa från den amerikanska bostadsmarknaden. Jag är helt övertygad om att man kommer upprepa det indiska reptricket. Krydda fonder och andra papper med lite amerikanska statspapper som Europas banksystem köper i all sin blåögdhet.. När ekonomin fallerar på riktig blir dessa papper värdelösa. Det blir Europa som en gång till sitter med Svarte Petter.
Slutsatsen: det är inte att lånepaket till Grekland, Portugal eller höjda lånetak som är räddningen för världens ekonomier, det är balans i utgifter och inkomster. Lite överskott kan man begära både i den egna plånboken och den offentliga ekonomin.
LARS-HÅKAN HALLDIN (C)
Brännelundscentern
Brännelund, 575 95 Eksjö