”Ungdomar på landsbygen måste få samma förutsättningar att komma ut på nätet som i staden, både för utbildning och fritid”, menar Carina B Hördegård och beklagar nedmonteringen av det fasta telefonnätet – som i Vetlanda kommun kallats pilotprojekt.
”För mig är ett pilotprojekt något som leder framåt, så är det inte i det här fallet.”
Med inget fast telefonnät blir bredband ännu viktigare som kommunikationsmedel.

Kommunalråd Tommy Bohman (s) beklagade att staten inte hjälper kommunen mer med utbyggnaden av bredbandsnätet och efterlyste mer pengar.

Utbyggnad av bredbandsnätet i Vetlanda kommun beräknas gå på 60 miljoner kronor och kommunens kostnad blir 15 miljoner kronor.

Sävsjö stadshotell gick i konkurs tidigare i år och Lammhults värdhus gick samma öde till mötes i somras.
I Lammhult är det nu klart att kocken Johan Adell ska ta över värdshuset. Han kommer från Nässjö men har bott utomlands och drivit restauranger där i många år. Verksamheten börjar med lunchservering till att börja med. För driften inledningsvis står Möbelriket.

German business center som sysslar med att hjälpa företag att etablera sig i Tyskland och Sverige har köpt Stadshotellet i Sävsjö och tänker lägga över en miljon på att renovera rum, kök och ordna vattenläckor. Om inte hotellet bär sig kan bolaget tänka sig bygga om till bostadsrätter.

Utbildningsministerns utspel är ett typiskt exempel på hans gammaldags syn på lärande. Det är samtidigt ett uttryck för ett nonchalerande av modern pedagogisk forskning. Jan Björklund har en liten framruta men en stor backspegel. Hans utspel retade även upp regeringskollegan Anna-Karin Hatt som på sin blogg skrev: ”Det är inte min uppfattning att det finns för mycket digitala lärverktyg på skolorna. Snarare tvärtom.”

Hela händelsen ger ett intryck av att utbildningsminister Björklund inte förstår vikten av att använda modern teknik som exempelvis digitala läromedel. Det är inte bara vi socialdemokrater som säger att Sverige behöver en IT-strategi för skolan. Men med dagens utbildningsminister kommer Sverige att backa in i framtiden. Följden av denna frånvaro av framåtsträvande skolpolitik leder till att lärarna inte ges de tillräckliga förutsättningarna för att göra ett bra arbete och att skillnaderna mellan olika elever när det gäller digital kompetens kommer att öka. Skolverkets uppföljning som presenterades våren 2009 visar att tillgången till it i skolan ökar men framförallt att det finns betydande skillnader mellan skolorna.

Skolan måste rusta dagens barn och ungdomar så att de kan möta framtidens samhälle och arbetsmarknad. Sverige är trots allt ett av världens mest teknikutvecklade länder. Sverige har dock halkat efter jämfört med andra länder när det gäller utvecklandet av lärandet med stöd av digital teknik. Staten har ett ansvar och detta måste tydliggöras i en nationell it-strategi för skolan.

EU-kommissionen har listat åtta centrala kompetenser för ett livslångt lärande. En av dessa är just digital kompetens. Digital kompetens är ett omfattande begrepp som inbegriper flera olika delar, från att ha kunskaper i hur man hanterar datorer, mobiltelefoner och programvaror till att utveckla en kritisk och reflekterande attityd till informations- och kommunikationsteknologi.

När man förstärker arbetet med it i skolan får man ett bra verktyg för att bedriva olika undervisningssituationer. Dessutom består skolans uppdrag av att överbrygga digitala klyftor eftersom det fortfarande kommer att finnas grupper som inte har tillgång eller goda villkor att använda tekniken. Därför bör Björklund ompröva sitt tänkande.

Thomas Strand, riksdagsledamot (s) Jönköpings län