Socialdemokraterna var som enda svenska parti inbjudna att delta i ANC 100 års-jubileum. Till kyrkan Waaihoek i Bloemfountain 70 delegater från hela Södra Afrika den 8 januari 1912 för bildandet av African National Congress, ANC. För att högtidlighålla bildandet tände ANCs nuvarande partiledare och Sydafrikas president Jakob Zuma den fackla, som ska brinna under hela jubileumsåret.
I den vitkalkade kyrkan var både biskop Desmond Tutu och 82-årige Ahmed Kathrada, indier och en av ANCs legendarer närvarande. Den lilla kyrkan men sina få bänkar är fylld till bristningsgränsen av afrikanska regeringschefer, gäster och massmedia. Kyrkans enda utsmyckningen är ett enkelt träkors längst fram. Tidigare på kvällen under har jag under galamiddagen i ett väldigt partytält lyssnat på Kathradas tal. Han berättar att han kom till Bloemfountain för att söka arbete, men fängslades direkt eftersom indier inte hade tillstånd att vistas där. Polischefen sa: ”Jag har celler för svarta. Jag har celler för vita. Men vi har inga celler för indier. Vad ska vi göra med dej?” Kathrada blev redan som tolv-åring aktiv mot apartheid, och dömdes tillsammans med bland andra Nelson Mandela till livstids fängelse 1964. Han satt på Robben Island och i andra fängelser i över 26 år. Sydafrika var en stat byggd på rasism och vi får inte glömma ANC kamp och de uppoffringar som fällde apartheidsystemet. Att får vara en av gästerna, bland över 40 statschefer som deltog i middagen inledde firandet var hedrande. Över oss rådde flygförbud och säkerheten var rigid.
Socialdemokraterna har haft ett samarbete med ANC i flera decennier. Tillsammans med den socialdemokratiska delegationen på 100-års jubileet deltog Joakim Palme, son till Olof Palme, och var den enda europé som fick äran att hålla tal på galamiddagen. Jublet var stort när han berättade om sin fars insatser mot apartheid. Olof Palmes sista tal hölls i Stockholm på Folkriksdag mot apartheid, tolv år innan det fria Sydafrika. En berömd bild därifrån visar Palme och ANCs dåvarande ledare Oliver Tambo. Vi och flera andra organisationer, inte minst kyrkliga, arbetade tidigt för att Sydafrika skulle bojkottas. Ett arbete som Moderaterna ställde sig vid sidan av, ett faktum trots att de själva nyligen försökt ändra historieskrivningen. Men genom politisk kamp lyckades ANC bekämpa apartheidregimen, utlysa fria val och utropa ett fritt Sydafrika för alla människor, svarta, vita och färgade, 1994. Nelson Mandela blev Sydafrikas första president. Nu orkade inte Mandela personligen vara närvarande. Men jag samtalade med Zuma mfl. Visst finns det oroande tecken i dagens samhällsutveckling som korruptionen och relationen till Zanu-PF under ledning av Mugabe, Zimbabwe. Inget jag blundar för och som är frågor som även debatteras internt i ANC. Sydafrika är nu även medlemmar i FN:s säkerhetsråd och med så många tillresta ledande politiker gavs även tillfälle att samtala om såväl dagsaktuella- som politiska frågor på längre sikt.
Jag har svårt att beräkna hur många 10 000-tals besökare som kom tillresande eller hur många åskådare som samlades på Free State Stadium, för att i solens hetta fira 100-åringen. Iförd ett nödköp av solhatt såg jag den förre partiledaren och presidenten Thabo Mbeki, och Ahmed Kathrada bär in urnan med facklan som tidigare tänts i kyrkan och som sedan ska färdas runt om i landet. President Zumas höll ett disciplinerat två timmar långa tal med fokus på ANCs historia. Men även Zuma själv erkände att ANC har problem. Men även en rad nya utmaningar för ANC togs upp, från frågor som utbildning, hälsovård och ekonomisk effektivitet, till bekämpning av korruptionen och om att modernisera partiet. Notera att ANC, som brukar benämnas som världens framgångsrikaste befrielserörelse har kongress i slutet av året. Sverige och övriga nordiska länder tackades för sina insatser under apartheid-tiden. Ett Europa där främlingsfientliga partier växer fram och rasismens fula tryne sticker upp äveni Sverige och här i länet har mycket att lära från ANC kamp för människors lika värde och om varför vi socialdemokrater stödde kampen mot apartheid i Sydafrika. Demokratier kan aldrig tolerera rasism.
Carina Hägg
Riksdagsledamot (s)