Nyanlända elever har lägre andel matematiska fel på prov i årskurs 9 än elever som invandrat i tidiga skolår. En ny avhandling vid Stockholms universitet i didaktik kastar ljus på andraspråkares kunskapsutveckling och behovet av särskilt stöd i skolan.
– Generellt sjunker slutbetyget ju närmare årskurs 9 eleverna har invandrat. Men i matte lyckas nyanlända elever ganska bra, säger, i ett pressmeddelande, Jöran Petersson, lärarutbildare och tidigare gymnasielärare i matematik och fysik.
Han har analyserat resultat och lösningar på mindre textintensiva provuppgifter i matematik i årskurs 9 och jämfört dessa med vilken årskurs som var elevernas första i Sverige. Tidigt invandrade elever och nyanlända elever bör ses som två grupper med olika utmaningar i matematik, konstaterar han.
– När vi tittar på endast provresultaten ser vi ibland bara små skillnader mellan nyanlända och tidigt anlända andraspråkare. Om vi i stället tittar på hur de har löst mindre textintensiva provuppgifter finns det tydliga skillnader. När jag jämförde tidigt anlända med nyanlända fann jag att nyanlända har större andel korrekta lösningar, ofullständiga men matematiskt korrekt påbörjade lösningar samt även blanka svar. Däremot har nyanlända lägre andel matematiska felaktigheter än tidigt anlända, säger Jöran Petersson och menar att begränsade språkkunskaper hos elever som invandrat i tidiga skolår utgör ett hinder i matematiklärandet och är något som skolan måste hantera.
– Det kräver mycket av eleverna att lägga grunderna i matematik på sitt andraspråk. Som nyanländ andraspråkare har du i regel haft större delen av din skolgång på ditt förstaspråk och kan kanske matematiken ganska bra. Den som invandrat i tidiga skolår har i stället haft det mesta av matematikundervisningen på sitt andraspråk, alltså svenska. Då finns ökad risk att hamna på efterkälken, trots att dessa elever, genom sin längre skolgång i Sverige, har blivit ganska duktiga i svenska i årskurs 9.