Debatt Ekonomi Opinion

Forskningsproposition utan tydligt resultatfokus

”Regeringens forskningsproposition har bra förslag men ingen samlad, djärv reformagenda för att Sverige ska kunna möta globala utmaningen”, menar Tobias Krantz på Svenskt Näringsliv i ett debattinlägg.

[adrotate banner=”6″]

Att Astra Zeneca och Sony Mobile lägger ner forskningsintensiva verksamheter i Sverige är tydliga påminnelser om den internationella konkurrensens tuffa villkor. Sverige är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling i förhållande till BNP. Men när det gäller i vilken utsträckning forskningen mynnar ut i innovationer presterar Sverige mediokert.

Elitprogrammet för unga forskare och de strategiska satsningarna inom viktiga områden är kloka förslag. Men propositionen innehåller inte det tydliga skifte av fokus – från resurser till resultat – som är nödvändigt.

Regeringen föreslår att en större andel av de direkta anslagen till lärosätena ska konkurrensutsättas. Det är bra. Men för att systemet ska fungera krävs att det är transparent och innehåller en tydlig ekonomisk stimulans som uppmuntrar att forskningsrön i högre grad kommer till samhällelig nytta. Ett sätt att göra det är införande av en innovationspremie riktad till universitet och högskolor, vilket Svenskt Näringsliv har föreslagit.
Stärkt samverkan mellan näringsliv och akademi är populärt bland både företag och forskare men nämns endast i förbigående som en ingrediens i det nya systemet. Det duger inte.

För att Sverige ska få ett forsknings- och innovationsklimat i världsklass krävs omfattande reformer också bortom forskningspolitiken i snäv mening. Om Sverige på allvar ska kunna konkurrera med kunskap i den nya globala ekonomin kan vi exempelvis inte straffbeskatta svenska och utländska talanger med en av världens högsta marginalskatter.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv

[adrotate banner=”34″]

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook