Debatt Opinion

Fram för lokalt ägda kooperativa skolor som finns där kunskapen finns på landsbygden

Den dagen man beslöt sig för att införa skolpengen såg jag framför mig en utveckling där man med intraprenader, kooperativ och privata initiativ skulle rädda landsbygdens skolor.

Man skulle vända trenden bussen gick från staden till landsbygden. Barnen skulle få en lugn harmonisk miljö att göra det de är bäst på gå i en lärande skola.
Jag såg framför mig hur man inrättade produktionsorganisationer i kommunerna som såg till att man producerade nyttigheter inom kommunens välfärdsektor. Jag drömde om en organisationsform som såg bort från politiska småttigheter utan tog de stora greppen införde valfrihet för medborgarna.

Nu är det på det viset valfriheten har aldrig införts på riktigt det enda exempel jag kan åminna mig vara i Danderyds kommun där man väljer skola och barnomsorg årligen.

Illa med kommunala omsorgen
Skolpengen barnomsorgspengen har satt tummen på hur illa det är med skötseln av ekonomin i våra kommunala omsorger.
Tyvärr är det oftast den centrala byråkratin inom respektive kommun som kostar för mycket och det får skolan våra barn betala. Här är riskkapitalbolag och kommunernas central administration lika goda kålsupare.

Det som ingen törs tala om är att vi under många år pungslagit skolan på pengar och det har lett till sjunkande  skolresultat.
Man skall inte jämföra resultaten i länder som t.ex. Indien eller länder i Afrika trots stora klasser brist på utrustning så har man lyckats nå kunskapsmålen.

Nu har vi börjat få friskolor och nu kan vi se samma tendens där nämligen att de som sköter dessa koncerner räknat ut att pengarna vi anslår still skolan räcker både till bra resultat och stora vinster.
Vill man ha blandade skolor måste skolval genomföras årligen då väljer föräldrarna skolor med goda lokaliseringar och goda resultat. De finns på landsbygden.

Jag vänder mig hurtighet om friskolan vi måste börja tänka om. Det skall vara tillåtit med vinster som betalar ägarnas omkostnader och risk. Men ohemula vinster som för ut pengar från kommunerna till skatteparadis skall inte vara tillåtit.
Det är djupt omoraliskt att pengarna används till skattetrixande istället för utbildning eller att skolorna blir handelsvara det upprör mig djupt.

Hitta en modell
Vi måste hitta en modell där kommunerna har en produktionsorgansiation värd namnet.  Den som startat en friskola satt in pengar i systemet skall ha en rimlig avkastning kanske 6 % på insatt kapital. Vinstkapital måste återföras till undervisning med någon form av stiftelsekonto. Dessutom måste friskolan årligen till kommunens produktionsstyrelse inlämna ett reviderat bokslut och verksamhetsberättelse.

Vi behöver trevliga skolor på landsbygden som växer vi skall vända trenden bussen går från staden till landsbygden det är kanske den allra viktigaste reformen. Sätt centralisterna på plats i stadens kommunhus.

Jag inser att privatiseringen glidit de förnuftiga politikerna ur händer och då dyker det upp flåshurtiga tjejer som Centerns ledare Annie Lööf och Mikaela Valtersson Kunskapskolan (Mikaela representerar sådana skolor som inte skall finnas i kommunernas skolvärld)

Brännelund – Eksjö
Lars-Håkan Halldin, Landsbygden (L)

Ps Landsbygden ett arbetsnamn på en organisation som vill ta tillvara Landsbygdens berättigade krav de två miljoner människor som idag saknar representanter i politiken. Ds.

[adrotate banner=”6″]
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]
[adrotate banner=”34″]

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook

One Comment

  1. så rätt och riktigt; lokala friskolor som kooperativ och / eller aktiebolag med SVB- som bolagsform !

Kommentarer avstängda