Debatt

FRISKOLA MED BRISTER

Jag tycker att tanken med friskolor och ett totalt skolval i varje kommun är en demokratisk reform som skall bejakas. Att riskkapitalbolag går in och köper skolor är inte ett friskhetstecken.

Jag ser helst att skolorna ägs av föräldrar, lärare som brutit sig loss, stiftelser av typ folkhögskolor osv. Att folket i glesbygd tar över en nedlagd skola och väcker den till liv på nytt i kamp mot centralbyråkratin i kommunen. Att ett riskkapitalbolag skulle engagera sig i en landsbygds- eller glesbygdskola finns inte på kartan.

När rektorsexpeditionen/ägandet flyttar från kommunen till kungliga huvudstaden (eller ännu värre New York), då är jag inte med. Att skolor säljs som vilken handelsvara som helst, det är heller inte min baby. Här måste friskolornas intresseorganisationer sopa rent framför egen dörr. Att en grupp skolor säljs och pengarna försvinner till Jersey, det är omoraliskt och sticker skattebetalarna i ögonen.

Skolpengen har dragit iväg till alldeles för stora belopp. Att driva en lågstadieskola kostar idag netto ca 55.000 kr per elev (en framtida skolpeng bör fastställas av staten och vara på ca 60.000 kr per elev och räknas upp realt varje treårsperiod). Att den interkommunala skolpengen dragit iväg är inte friskolornas fel utan beror på att kommunerna i snikenhet ,när de skall ta mot andra kommuners barn, låter den andra kommunen finansiera deras egen skolbudget. Här måste till en sanering.

Friskolor skall självfallet gå med vinst. Insatt riskkapital bör förräntas med ca 5 procents realränta plus en viss återbetalning med 1,5 procent% årligen. Därför bör nivån ligga på ca 7% (obs riskkapitalet/bolagskapitalet är en gång för alla inbetalat och kan inte fås tillbaka med mindre än verksamheten läggs ned.) Att vinsterna blir stora beror inte på friskolan utan att kommunerna låtit den ekonomiska planeringen gå vind för våg. De kommunala skolornas vinster, om man kallar dem så, har gått till rektorsexpeditionen och kommunens centrala byråkrati – det flödet har varit tyvärr större än vinstflödet i vissa skolor.)

Till riskapitalbolagens försvar skall sägas att deras vinster har arbetat i skolan medan kommunernas centralbyråkrati utarmat skolan. Det är inte bara ett pedagogiskt problem med kunskapsnivån utan pengaflödet från skolan till centralbyråkratin är tyvärr en större orsak. Denna sanning måste sägas.

Jag har även uppfattningen att skolan skall vara profan – det innebär stå fri från trossamfund och organisationer som är bärare av värderingar som inte samhället skall skattefinansiera. På sikt skall vi inte ha religiösa friskolor.

En kompromiss på det religiösa området får väl bli att folkhögskolor skapar skolor med värderingsprofil men det skall vara hårt lagreglerat. Inte en bön eller psalm under skoltid. Detta måste bli en fråga som regleras i grundlagen.

Skolavslutning i kyrkan, det får barnens föräldrar och prästen ordna i anslutning till skolavslutning. Jag gillar avslutning i kyrkan men skolan skall inte vara huvudman. Orkar dagens lata präster med det uppdraget??

Att skolan står öppen för alla och är avgiftsfri, det är självklart att denna regel måste inpräntas. Friskolornas intresseorganisationer bör ta i friskolornas moralfrågor: vem äger dem, vinster, vart går vinster, kvalité och värderingar som religion och andra värderingsfrågor.

En värderingsfråga som måste lyftas är ordning och reda i skolan. Skolan måste vara en lärande institution, som lär för framtida arbetsliv. Komma i tid, vara på sin arbetsplats, lagarbete, och mycket annat måste läras ut från dag 1. Du får inte stå vid en CNC maskin och tala i mobiltelefon. Det går inte ställa av sitt arbetsredskap så att flödet i fabriken stannar osv. Störande moment tolereras inte i arbetslivet man är en del av en process.. Att blunda för verklighetens disciplinfrågor i skolan tycker jag är dumt.

Friskolornas konkurrenskraft är viktig. I många kommuner har friskolan lyft kvalitén på hela skolverksamheten. Friskolan avslöjar en hemsk sanning: den kommunala gemensamma skolan har tyvärr varit en skyddad verkstad för många som dragit benen efter sig i många år. Skolan är barnens arbetsplats, den de vistas på längst tid i livet av alla arbetsplatser. Barnen har en chans ,lärarna kan gotta sig och ha det bra terminen efter termin

LARS-HÅKAN HALLDIN

Decentralist

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook