Anti-muslimska fördomar och hatbrott ökar som en följd av islamistiska terroristattacker. Det visar en genomgång av nordamerikansk och europeisk forskning gjord vid Jönköping University. Men uppmärksammade hatbrott mot muslimer har får också motsatt effekt, visar analysen.
I en aktuell studie visar Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Jönköping University, att anti-muslimska fördomar i hög utsträckning är händelsestyrda; terroristattacker leder till att anti-muslimska opinioner snabbt blossar upp för att därefter, i lugnare tider, bedarra.
”Terroristernas urskillningslösa våld skapar osäkerhet och rädsla och det är i ett sådant känsloklimat som människor kan sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer”, säger Klas Borell.
”Anti-muslimska stämningar påverkar, visar forskningen, också antalet hatbrott riktade mot muslimer och muslimska mötesplatser, men det handlar om ett indirekt samband. Terroristattacker och anti-muslimska stämningar ger handlingsutrymmen åt islamofobiska grupper och nätverk”, menar Klas Borell.
Borells internationella forskningsöversikt visar dock att uppmärksammade hatbrott i sig själva är dramatiska händelser med oväntade effekter.
”När hatbrott uppmärksammas i massmedia utlöser de mycket ofta motreaktioner. Brott av det här slaget utmanar rättsmedvetandet hos många människor och leder till solidaritetsaktioner. En statistiskt representativ studie från Sverige illustrerar dessa paradoxala effekter. Just på de orter i Sverige där muslimska församlingar utsatts för flest hatbrott bedömer församlingarnas ledare stödet för muslimers rätt att få utöva sin religion som störst. Hatbrott fungerar med andra ord som katalysatorer för solidaritetshandlingar av olika slag och får inte de effekter förövarna varit ute efter”, säger Klas Borell.