”Regeringens jobbpolitik är ett slag i luften”, konstaterar företrädare för intresseorganisationen Svenskt näringsliv i Jönköpings län i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
Att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 var ett av Stefan Löfvens viktigaste vallöften 2014. Men med mindre än tre år kvar är Sverige långt från att vinna EM-guld i jobbskapande. Det behöver 340 000 nya jobb om vi ska klara målet.
Regeringens senaste prognos är att Sverige inte kommer under 6 procent arbetslöshet under de närmaste åren. Jämförbara länder som Tyskland har cirka 4 procent arbetslöshet. Antalet inskrivna arbetslösa ökar. Skillnaderna i arbetslöshet är alltjämt betydande mellan utlandsfödda och infödda, mellan unga och medelålders, och mellan låg- och högutbildade.
En granskning av regeringens reformer visar på dåliga resultat:
- – Traineejobb. Det enskilt största löftet gällde 32 000 traineejobb. Åtgärderna skulle gå till arbetslösa utan erfarenhet och kombineras med utbildning. I maj i år hade 473 personer fått en traineetjänst. Det är 1,5 procent av det uppsatta målet.
- – Extratjänster. 20 000 subventionerade anställningar utlovades. I verkligheten har 3 713 personer fått en plats, 18 procent av målsättningen.
- – Utbildningskontrakt. 20 000 arbetslösa unga skulle få ett utbildningskontrakt med möjlighet att påbörja eller återgå till gymnasiestudier. I maj hade endast 2 555 personer ett utbildningskontrakt.
- – Beredskapsjobb. Regeringen utlovade för ett år sedan 5 000 moderna beredskapsjobb i staten. I dag finns bara några hundra platser.
- – Snabbspår. Insatsen ska hjälpa nyanlända med utbildning eller yrkeserfarenhet att snabbt hitta jobb inom sitt yrkesområde. Syftet är också att underlätta jobbmatchningen. I mars i år gick endast 1 200 personer ett snabbspår.
- – Matchningsanställning. Tillväxtverket får 50 miljoner kronor under 2017 för att skapa matchningsanställningar för nyanlända. Utfallet hittills ser svagt ut.
Det är bra att regeringen har tuffa mål. Men konstgjorda åtgärder kan inte till pressa ner arbetslösheten tillräckligt. Vad som behövs är riktiga jobb. Regeringen måste genomföra reformer som ökar jobbtillväxten.
Frigör utvecklingskraften hos företagen – jobbskaparna. Utvidga RUT-avdraget. Fila ned skattekilarna, sänk världens högsta marginalskatter. Lägg ned Arbetsförmedlingen. Skapa bättre möjligheter att lära sig jobbet på jobbet, stärk yrkesvuxenutbildningen och förbättra möjligheterna att lära sig svenska utanför arbetstid.
Med sådana reformer kan Sverige nå jobbmålet år 2020.
Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv
Anna Gillek, regionchef, Svenskt Näringsliv Jönköping