Samhället har blivit allt kallare och hårdare med borgerlighetens politik. Man ska sköta sig själv och skita i andra. Vart tog solidariteten vägen? Vart tog värmen vägen? Jag känner inte igen det här landet längre.
Regeringen anser att du är frisk efter 180 dagar. Som undersköterska och blivande arbetsterapeut, ser jag detta som rent vansinne. Läkaruppropet har varit och påskupproret har varit. Ulf Kristersson bryr sig inte och säger till media att detta var den bästa reform han någonsin har genomfört. Med andra ord- det är helt okej att en döende människa i cancer ska söka jobb eller återgå i arbete.
Jag arbetar inom vården och jag anser att det är läkaren som ska säga när du är frisk. Inga politiker ska bestämma detta. Det är läkaren som har kompetensen – inte Ulf Kristersson!
Som medborgare ska man ha rätt till att vara sjuk tills den dagen man blir friskförklarad. Du ska få rehabilitering. För att sedan när du är frisk ska kunna återgå till arbete.
Jag har pratat med vissa borgerliga sympatisörer. De håller med mig om att regeringen bedriver en helt felaktig politik. De har hållit med mig och inte haft några argument för varför de röstade på alliansen. Det är konstigt att rösta på något man inte håller med om. Då är det bättre att lägga en blank röst om man inte är insatt. Antagligen har de helt enkelt köpt Reinfeldts och Borgs skitsnack om arbetsmarknaden m.m.
Som vänsterpartist är jag emot regeringens kallsinniga politik. Sjuka människor ska inte betala de rikas och friskas skattesänkningar. Regeringen skryter med att 35 % inte har blivit omförsäkrade. Men 65 % har fått återgå till att leva på försäkringskassan. Regeringen räknade med att 90 % av dem sjukförsäkrade skulle få arbete. Dem hade fel! Slutligen ställer jag mig frågande till Ulf Kristersson; har de 35 % som inte blivit omförsäkrade fått arbete eller lever de på anhöriga? Kanske har de fått socialbidrag och då tvingats sälja sina egendomar?
MIKAEL KALINsekreterare för Vänsterpartiet i Jönköping