Då arbetslösheten når högre siffror än någonsin tillhör kvinnor och barn dem som drabbas hårdast. Idag lever var tredje ensamstående mamma och över 340 000 barn under fattigdomsstrecket.
Fattigdomen har ett starkt samband med arbetslöshet och kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. Trots den långa jämställdhetskampen betraktas fortfarande mannen som familjeförsörjare och kvinnan som omsorgsgivare. Till följd av knappa öppettider i barnomsorgen tvingas ofta kvinnor acceptera deltidsarbete och osäkra vikariat för att få tid till barn, familj och hushåll. Följden blir att kvinnodominerande yrken organiseras som deltidsarbeten och kommunerna anpassar öppettiderna på förskolorna efter detta. Bara 6 av 10 kommuner erbjuder någon form av barnomsorg efter normal arbetstid. Regeringen Reinfeldts förändringar av barnomsorgen och förskolan är oroväckande. Privatiseringen av barnomsorgen har lett till allt kortare öppettider. Barnomsorgspengen gör att förskolan drivs mot en deltidsverksamhet som starkt påminner om de gamla lekskolorna. Rutavdraget möjliggör för familjerna billigt köpa kompletterande barnpassning av en kanske helt outbildad tonåring. Förskolan genomgår en successiv avveckling och barnomsorgen förväntas snart vara upp till varje familj att lösa. Helt enligt högerns ideologi förflyttas fokus från samhället till hemmet, från offentligt till privat. Vårdnadsbidraget tillhör en av regeringens familjepolitiska reformer som slagit hårt mot jämställdheten. I rapporten ’’Vad hände med hela lönen och halva makten?’’ konstateras att det i 92 procent av fallen är en kvinna som tar ut vårdnadsbidraget och att reformen bidrar till att öka inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor både på kort sikt men även långsiktigt då bidraget har effekten att många kvinnor får svårare att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Fler kvinnor blir dessutom beroende av sina män för försörjning och normen om att kvinnorna har huvudansvaret för barnen befästs. Kort sagt, vårdnadsbidraget strider mot regeringens så kallade arbetslinje och har redan resulterat i en backlash för jämställdheten. Vad blir konsekvenserna om vårdnadsbidraget fördubblas och blir obligatoriskt för all kommuner, något som Kristdemokraterna går till val på? S-kvinnor motsätter sig starkt denna bakåtgång! Kvinnor ska kunna delta på arbetsmarknaden i samma utsträckning som männen och därför måste det satsas på bl.a. barnomsorgen. Rödgröna avsätter 100 miljoner till kommunerna för att upprätta barnomsorg på obekväm arbetstid. Det behövs också ett lagstadgat krav på alla kommuner att erbjuda just barnomsorg på obekväm arbetstid. Kvaliteten och pedagogiken i förskolan ska återuppbyggas efter alliansens nedskärningar. Barngrupperna ska minska och fler lärare och pedagoger ska anställas – högst 5 barn per anställd. Istället för att subventionera de föräldrar som anställer en outbildad barnpassare genom RUT-avdrag vill vi minska maxtaxan på förskolan. Istället för att förpassa kvinnor till barnpassning och hushållsarbete vill vi möjliggöra för kvinnor att delta på arbetsmarknaden i samma mån som männen. Högerns konservativa politik står mot de rödgrönas politik för ökad jämställdhet. Vad väljer du? NALIN PEKGUL (S) Ordförande S-kvinnor CARINA HÄGG (S) Ordförande S-kvinnor i Jönköpings län