”I dag infaller Skattefridagen för en normal löntagare. Skattefridagen är den dag då en person med en månadslön motsvarande 27 800 kronor slutar att tjäna in pengar till skatterna och börjar tjäna pengar till sig själv”, skriver Joacum Olsson, vd för Skattebetalarnas förening, i ett debattinlägg.
[adrotate banner=”27″]
Då alla skatter på arbetsinkomst och konsumtion räknats samman utgör de 54,2 procent av den totala lönen inklusive skatt, en obefintlig ändring jämfört med 2012 års 54,3 procent. Skattefridagen är med andra ord i praktiken oförändrad sedan förra året.
En genomsnittlig löntagare betalar mer än hälften av sin totala inkomst i olika skatter. Det är därför anmärkningsvärt att regeringens reformtakt och aktiva opinionsbildning för lägre skatter har mattats av så betänkligt.
Skillnaden mellan de politiska blocken har samtidigt minskat drastiskt när det gäller var deras politik placerar skattefridagen. År 2007 var skillnaden mellan Alliansen och Socialdemokraterna sju dagar. Då bestod den stora skillnaden av det första steget i jobbskatteavdraget (drygt 800 kronor i månaden för en normal arbetande person).
År 2013 är skillnaden i skattefridag mellan Alliansen och (S) bara en dag.
Det är uppenbart att socialdemokraterna vill undvika att få ännu en valrörelse som handlar om risken för återställare inom skatteområdet. För den genomsnittliga löntagaren kan höjda skatter ändå vänta. Detta då partiet vid en valseger ska kompromissa om skatterna med tänkbara samarbetspartier. Ett samlat besked från oppositionspartierna skulle därför vara välkommen konsumentupplysning.
Joacim Olsson, vd Skattebetalarnas förening
Kommentarer
4 svar till ”Idag slutar löntagarna betala skatt till staten”
MYCKET FÖR SKATTEPENGARNA
Det finns anledning att kritisera de som gnölar om höga skatter. Vad får vi inte för våra skatter. Ett barn i grundskolan kostar ca 70.000 kr om året. Ett barn i barnomsorgen kostar netto i varje fall 85.000 vården i mitt fall en hjärtåkomma kostar landstinget ansenliga summor. Om man väger in alla de nyttigheter man får under livet för skatten så är det återbäring det handlar om. Är du högavlönad så får du betala lite mer det har du råd med.
Det som aldrig dessa debattörer talar om hur skall man finansiera skattelättnaderna. Tala om rent ut ska vi införa skolavgifter, privata sjukförsäkringar, öka klasstorlekarna och barngrupperna.
Vi har nu sett hur de privata alternativen härjat runt i offentlig sektor. Då minsann var inte skatterna för låga utan snarare kom det in för lite skatt till deras fickor Ska skatten vara till räntesnurror och konton på kanalöarna Är det så våra skattepengar skall användas till. Kunde de inte roffa åt sig då satte man skolor, dagis mm i konkurs lämnade barnen vind för våg. Jag betackar mig för sådana insatser i tron att man kan sänka skattetrycket.
Jag vågar som politisk iaktagare lova en sak för varje krona som staten får in i skatt på minskad arbetslöshet alla de pengarna skall ograverat gå tillbaka till skatttekollektivet i form av sänkt skatt. Intresset för att minska skatten den vägen är inte påtagligt hos dem som år ut och år in för kampanjen om skattefridagen
Du som är mitt i livet har jobb var tacksam att du kan hjälpa arbetslösa, sjuka barn mm genom att betala skatt.
Tror de flesta förstår att detta är skadlig lobbyverksamhet mot välfärdssamhället.
Men solidariteten håller på och försvinna med det mångkulturella samhället.
Områdena du räknade upp i slutet ser vi ju nedskärningar i, allt som däremot har och göra med invandringen får ökade anslag samtidigt som det splittrar samhället.
Det är många som tycker det är demoraliserande och stiga upp kl. 5.30 för och jobba samtidigt som man ser vart pengarna satsas och vilka belopp det handlar om, plus att man ser sin egna pensionsålder höjas varje år.
Det är tid för omprioteringar av våra skattepengar.
För att kalla sig Skattebetalarnas förening är det påtagligt tyst från denna organisation när det allmänna säljs ut till underpriser och vinster från skattemedel slussas ut till skatteparadis. När personer i starka ekonomiska positioner argumenterar för andra människor så är det inte sällan endast ett försåtligt sätt att tala i egen sak.
Lars-Håkan Haldin tycker att vi får mycket för skattepengarna och räknar upp kostnader för grundskola och barnomsoprg. Om Haldin hade bemödat sig med att ge en lite tydligare bild av statens, landstingens och kommunernas administrativa kostnader skulle vi fått se att vi faktiskt inte får så mycket för pengarna. Saken är den att bara statens administration är gigantisk och kostar massor med skattepengar som kunde ha används annorlunda. Under Göran Perssons tid som stadsmenister ökade statens administrativa utgifter med 250 miljarder per år i olika myndigheter. Kommunernas utgifter för de administrativa förvaltningarna har också ökat lavinartat.
Att använda välfärden som argument för höga skatter är rena lurendrejeriet.
Haldin frågar också hur skattelättnader skall finansieras. Svaret som Haldin efterfrågar är att politiker som förväntas styra staten, landsting och kommuner måste lära sig att satsa på kärnverksamheten. Som det nu är går alldeles för mycket pengar till administration som inte behövs.