Nu mäter de knän, inte skallar annars är det 1930-talsfeeling rakt igenom. Brosk omvandlas till skelett. 18 år eller inte. Problemet med samhället är som vanligt alla idioter.
Magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på pojkar. För flickor är osäkerheten däremot större. Bedömningen av om någon är barn eller vuxen är också svårare ju närmare 18-årsgränsen personen är. Det visar en ny studie som Blekinge Tekniska Högskola och Karolinska Institutet utfört på uppdrag av Socialstyrelsen som valt att slösa bort skattebetalarnas pengar.
Bakgrunden till studien är att Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkamera som metod för medicinsk åldersbedömning av 18-årsgränsen.
Syftet med studien har varit att undersöka hur bra magnetkamera är på att avbilda benmognad, det vill säga omvandling av brosk till skelett, och hur benmognaden i sin tur korrelerar med åldern i folkbokföringen.
– Det finns i dag ingen medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder. Men den nya studien bekräftar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för åldersbedömning, framför allt för pojkar. Den som ska använda metoden måste ta hänsyn till att målgruppen i studien kan skilja sig från en tänkt användarmålgrupp, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Högskolorna har studerat benmognaden på två sätt. I en huvudstudie har fem olika tillväxtzoner i knäleden, handleden och fotleden på 938 personer 14–21 år undersökts, med en bildteknik som avbildar brosk. I en tilläggsstudie, med 400 av de 938 deltagarna, har enbart den övre delen av knäleden undersökts med en bildteknik som avbildar bland annat skelett – en av de två metoder som Rättsmedicinalverket, RMV, använder. RMV:s tandröntgenmetod har inte ingått.