Sverige tappar men är ännu i internationella jämförelser ledande när det gäller jämställdhet. Jönköpings läns positiva ekonomiska utveckling hade aldrig varit möjlig om inte så många kvinnor hade förvärvsarbetat. En historia av reformer som gynnade alla.
[adrotate banner=”6″]
Jag känner mig stolt som socialdemokrat men inte nöjd.
Det ska vara en självklarhet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är dit vi måste nå. Ekonomiska undersökningar har påvisat sambandet mellan ökad jämställdhet och stark tillväxt. Om den kvinnliga sysselsättningen i euroområdet höjdes till nuvarande manliga nivåer skulle resultatet kunna bli en BNP-ökning på uppemot 11 procent. I Sverige har vi redan gjort stora tillväxtvinster via en mer jämställd arbetsmarknad och beräknas därför ha kvar en potential på närmare 3 procent.
Det finns alltjämt många möjligheter till tillväxt och utveckling som inte tas tillvara. Förvaltar vi inte de möjligheter som finns idag skapar vi sämre förutsättningar för framtiden. För allvarligt talat: vilket land kan öppna upp för fler företag och innovationer om hälften av alla innovatörer, hälften av alla entreprenörer, hälften av alla genier, hålls tillbaka av synliga eller osynliga strukturer? Och hur ska vi på riktigt kunna öka kompetensnivån i Sverige om kvinnor – som utbildar sig som aldrig förr – inte får jobb och löner som motsvarar deras kvalifikationer?
Kvinnors erfarenhet och kompetens hålls tillbaka inom många områden. Vi ser det i familjelivet, i vem som gör det obetalda hemarbetet, i vem som vabbar, i vem som tar ut den största delen av föräldraförsäkringen. Vi ser det i arbetslivet, där skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor förra året var den högsta på 20 år, och där kvinnor oftare jobbar deltid och går på vikariat.
Alltså måste det till förändringar. Vi behöver stärka jämställdheten i skolan där unga kvinnor presterar bättre, men mår sämre. Det gäller också att stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden. Inom de yrken och branscher där kvinnor är i majoritet är arbetsvillkoren sämre och lönerna lägre.
För att stärka kvinnors roll i arbetslivet måste vi stärka välfärden. Vi har alla följt diskussionerna om äldreomsorgen utifrån de äldres perspektiv. Men det är även viktigt att se effekten på sysselsättningen. Kommunals rapport visar att mellan 80 000 och 120 000 personer – med en överväldigande majoritet kvinnor – har gått ned i arbetstid eller slutat jobba helt för att ta hand om sina sjuka föräldrar när äldrevården har försämrats. Och hur många människor, och då främst kvinnor, hålls tillbaka för att förskolan inte är tillgänglig för alla?
Att förbättra välfärden handlar om att stärka förutsättningarna för att få fler i arbete. Jämlikhet, välfärd och tillväxt hänger ihop.
Carina Hägg (s), riksdagsledamot
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]