Inför 8 mars reser jag till Santiago de Chile. Självfallet står också frågor om jämställdhet står på utrikesutskottets agenda. Under den Internationella kvinnodagen kommer flera kvinnoorganisationer i Chile att gå ut under slogan ”Mer Kvinnor till Makten”. Att kvinnorna utgör endast 13, 9 procent i kongressen anges till frånvaron Kvinnors representation på det politiska planet i Chile är även i förhållande till andra länder i Latinamerika låg, särskilt om man tar i beaktande att landet i andra avseenden ligger väl framme i utvecklingen.
Bilden av kvinnors rättigheter är i ett brett perspektiv komplex. Kvinnan representerar 43% av arbetskraften och står sju timmars hemarbete gentemot männens knappt tre timmar. Trots en lag om lika lön är löneskillnaden mellan könen hög och inte mist bland högutbildade. Intressant är att företag med tio eller fler anställda ska upprättar ett formellt förfarande för klagomål om diskriminering.
Därutöver ska företag med fler än 200 anställda ha ett register med uppgifter om den anställdes position och funktioner. Man har ett förbud mot uppsägning av gravida kvinnor. En rapport från FN om jämställdhet visade att det krävdes åtgärder göra det möjligt för kvinnor att förena familjeliv med yrkesliv. Lägst ner på arbetsmarknaden står invandrade kvinnliga migrantarbetare. Ett mönster som känns igen också från Europa.
Idag har Chile en lag för rätt till sex månaders föräldraledighet, ”posnatal”. Därmed har chilenarna sydamerikas längsta ledighet efter ett barns födsel. Få pappor tar ut mer än fem dagar. Då kvinnor med låga inkomster till stor del står utanför socialförsäkringssystemet kan man inte utnyttja reformen. Dessutom har den maximala ersättningsnivån för mammaledighet sjunkit vilket påverkar kvinnor med högre inkomst. Men reformen är principiellt viktig.
Vi känner också igen frågan om barnomsorg. Under förra presidenten, Michelle Bachelets tid, satsades hårt på utbyggnad av kommunal barnomsorg. Men barnomsorg i offentlig regi är fortfarande inte särskilt väl utbyggt i Chile. Många får förlitar sig på släktingar och om familjerna har råd, på en barnflicka. Bachelet är idag Generalsekreterare för UN Women men hade ett finger med när tankesmedjan Dialoga, med ett starkt fokus på kvinnors rättigheter, startade. Även om vi ser starka kvinnor finns inte en tradition av stark intern organisering av kvinnor inom de politiska partierna men däremot finns sedan länge flera kvinnoorganisationer.
Polisvåld mot kvinnor
Våld mot kvinnor förekommer men mörkertalet är stort. Men Chile införde i december 2010 en ny lag med syfte att förebygg våld mot kvinnor och höjde straffen för all form av våld i hemmen. Kvinnoministeriet SERNAM har i uppgift att förebygga våld mot kvinnor och barn, liksom att ge skydd till de som drabbas. Många kopplar våld till det stereotypa levnadsmönstret ”machismo”. Hur det är med detta låter jag vara osagt men patriarkala mönster är djupt förankrade i den latinamerikanska kulturer. Anmärkningsvärt är att det mellan 1990 och 2004 inkom drygt 6.000 fall av anmälningar om övergrepp som påstods ha utförts av carabiñeros, polismän. Nu har polisen har tagit tag i frågan internt och driver kampanjer tillsammans med invånare mot våld mot kvinnor och prostitution. Prostitution är olagligt under 18 år.
Kriminaliserat aborter
Från Sverige har vi kritiserat att Chile tillsammans med Nicaragua och El Salvador har kriminaliserat aborter. Det är straffbart såväl för kvinnan som vårdpersonal att genomföra abort. Förbudet inkluderar abort även av medicinska skäl. Ett de sista lagarna från diktator Pinochet. Även i internationella sammanhang har Chile gjort sig känd som känd antiabort förespråkare.
Katolska kyrkan har en stark ställning men de evangeliska kyrkorna är på frammarsch. Fast en majoriteten av dessa kyrkor är än mer aggressiva mot abort. Ändå beräknas 100 00-200 000 illegala och ofta osäkra aborter utföras varje år. Även tillgången till preventivmedel är begränsad. Här skiljer vi oss åt men båda våra länder har frågor om det social skyddsnätet på agendan.
Sverige har ett gott rykte och är välkänt i Chile, bland annat genom det starka engagemanget mot militärregimen samt för vår generösa flyktingpolitik under 70- och 80-talen. Idag beräknas det finnas cirka 45000 personer med chilensk bakgrund i Sverige. Chile är den tredje största marknaden för svensk export i Latinamerika. Mätt per capita är Chile tom den främsta marknaden i regionen. De flesta stora svenskrelaterade företag finns representerade i Chile. Andelen kvinnliga företagare är högre i Chile än i Sverige och särskilt Jönköpings län som har lägst antal kvinnliga företagare i landet.
Carina Hägg (s), riksdagsledamot