Nu lanserar regeringen en ny handlingsplan med nya satsningar på robotik såväl som en klimatsmart basindustri. Tanken är att industrier ska ta hem sin tillverkning och arbetstillfällen i ännu större utsträckning.
– Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Nu presenterar vi ytterligare åtgärder som t.ex. ett nationellt testcenter för elfordon, kunskapslyftet och robotlyftet som kommer att skapa fler och bättre förutsättningar för fler investeringar och industrijobb i Sverige, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.
Den andra handlingsplanen för strategin innehåller bland annat:
• Ett nationellt testcenter för elfordon ska byggas upp med medfinansiering från näringslivet. Fordonsindustrin jobbar intensivt med eldrift och regeringen bygger nu upp ett nationellt testlabb för att skynda på denna omställning, säkra företagens konkurrenskraft och svenska jobb.
• Ett Robotlyft genomförs. Med ett automationsprogram för små och medelstora industriföretag i hela landet främjas introduktionen av nya automations- och robotiseringslösningar inom små och medelstora företag i industrin.
• Industriklivet. De företag som leder utvecklingen mot minskade processutsläpp kommer att få stora konkurrensfördelar och genom Industriklivet stödjer regeringen svensk industri att gå mot nollutsläpp av växthusgaser.
• Kunskapslyftet byggs ut. Kompetensförsörjningen är företagens största utmaning och det främsta tillväxthindret i dag. Många företag tvingas till och med tacka nej till ordrar för att de inte får tag på personal.
• Yrkesprogrammen uppvärderas. Yrkesprogrammen ges återigen grundläggande behörighet för att öppna för vidareutbildning senare i yrkeslivet, utan att försvaga yrkesämnena.
”Industrin går nu för högvarv och allt fler industriföretag väljer att vända hem igen, men samtidigt är det avgörande att vi förbereder Sverige på sämre tider framöver. I handlingsplanen tar regeringen därför initiativ till en utredning för ett konkurrenskraftigare system vid statligt stöd för korttidsarbete. Systemet används i lågkonjunktur för att möta tillfällig arbetsbrist hos företag och innebär att den anställde tillfälligt går ned i tid och lön. Staten, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på kostnaden för arbetstidsminskningen”, säger Mikael Damberg.