Ekonomi Höglandet

JULEXTRA: DU ÄR SJUK I HUVUDET

Överkonsumtion av prylar är ett stort problem för både miljö och plånbok. Inför julen väntas handeln återigen slå rekord, men mycket av det som köps blir liggande och samlar damm eller går sönder snabbt. Nu går en rad starka aktörer inom hållbar konsumtion samman och lanserar begreppet Prylsvinn för att uppmärksamma och bättre hantera vår överkonsumtion och slit- och slängkultur.

Definition av Prylsvinn: Den tid under en saks livslängd som den inte används. Kan även inkludera att saken slängs i förtid eller är konstruerad för en onödigt kort livslängd.

Bakom initiativet står Hygglo, ett företag som möjliggör uthyrning av prylar mellan privatpersoner istället för att köpa nytt. Tillsammans med WWF, IVL Svenska Miljöinstitutet, Blocket, Sellpy, Repamera och Medveten Konsumtion pekar de på en rad utmaningar som kommer med den höga konsumtionen av prylar. För att underlätta diskussionen, lyfta debatten och samla den under ett gemensamt begrepp, lanseras nu ordet “Prylsvinn”.

Prylarna blir liggande under merparten av sin livstid och är därför egentligen producerade helt i onödan. För kort livslängd utan möjlighet att kunna repareras är en annan utmaning. Dessutom är återanvändningen är låg, många av de prylar som hade kunnat säljas vidare eller fortsätta användas på annat sätt slängs idag.

–  Generellt har vi en konsumtion i västvärlden som drivs av låga priser och stora volymer, en slit-och-slängkultur kan man kalla det. Vi vill hellre se en konsumtion som är driven av kvalité och där de saker som köps används mycket mer än vad det gör idag, framförallt genom delning och återanvändning, säger Ola Degerfors, vd och grundare av Hygglo, i ett pressmeddelande.

Aktörerna lyfter tre konkreta förslag för att komma tillrätta med prylsvinnet:

  1. Inför avdrag för delning. Precis som man får sälja begagnade saker eller bedriva hobbyverksamhet skattefritt för 50.000kr per år så bör man även få hyra ut prylar för 50.000kr skattefritt per år.
  2. Ställ krav på märkning och spårbarhet. Prylar borde märkas med dels vilket avfall de bidragit till och vilken miljöpåverkan de haft och hur de har producerats. Det här borde hjälpa konsumenter att välja varor med lägre miljöpåverkan redan från början.
  3. Inför riktlinjer kring livslängd och reparerbarhet. Det bör finnas tydliga riktlinjer (samt krav på märkning) kring vilken livslängd en produkt har samt att den ska (i så stor utsträckning som möjligt) gå att reparera.

– Konsumtionen är en av våra största miljöutmaningar. Att minska prylsvinnet och använda det vi redan har mer och längre är ett viktigt steg, säger Liv Fjellander, Projektledare Hållbar Konsumtion på IVL

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook