”Kalla mig rasist – jag bryr mig inte”

”Nästan inte ett ord och handling i media och bland politiker till försvar för de tiotusentals invandrarkvinnor/flickor som lever i ständigt religiöst och kulturellt förtryck”, skriver Olle Ljungbeck i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
[adrotate banner=”6″]
Sverige har inte sedan Olof Palme haft en utrikespolitik värd namnet.
På Palmes tid förenade man sig inte med Nato och andra tvivelaktiga allierade utan lierade sig med de små staterna runtomkring i världen. Därmed fick Sverige en grundmurad goodwill världen runt. Alla lyssnade på Sverige i FN. Småstaterna stödde Sverige så att vi blev en maktfaktor i FN.
Dagens samarbete med dessa tvivelaktiga allierade inkl EU ha har varit katastrofal i såväl Afghanistan, Libyen etc.
I Palestina genomför Israel något som kan betecknas som förintelse. De får bomba, döda, lemlästa utan urskiljning. Ingen undkommer, oskyldiga kvinnor, barn, män dödas urskiljningslöst. Sveriges utrikesminister liksom politikerna oavsett parti tiger still när israelerna bordar svenska fartyg på internationellt vatten, tar svenskar till fånga, misshandlar dem etc..
Såväl insatserna i Libyen som Afghanistan har varit totalt misslyckade. Kvinnorna i Afghanistan har inte fått det ett dugg bättre utan lever under samma slaveri och förtryck som tidigare. I Libyen rasar inbördeskriget för fullt.
Här hemma får smärre kränkningar av judar (jag försvarar inte detta, men det finns inga proportioner) och kritik av islamister enorma proportioner i medier och bland politiker. Men nästan inte ett ord och handling till försvar för de tiotusentals invandrarkvinnor/flickor som lever i ständigt religiöst och kulturellt förtryck liksom rädsla att bli bortgifta. Religiösa fundamentalister får driva friskolor där de kan hjärntvätta eleverna helt utan att politikerna ens höjer ögonbrynen. Ett fåtal intellektuella invandrarkvinnor får ensamma föra striden mot mörkmännen inom islam och den medtagna ”hederskulturen”. När hörde vi några feminister ställa upp på deras sida?
I vissa av de traditionella partierna finns extrema politiker som har åsikter som står helt i strid med såväl grundlagen som svenska lagar. Detta tiger såväl medier som politiker om. Kollegialiteten tystar all kritik. I sin kritik av sd står man enad men tiger helt om de missförhållanden som råder i övriga partier. Jag försvarar inte sd , men proportionerna när det gäller att kritisera sd och gömma undan det sjuka inom de egna partierna är både skamligt och hyckleri.
För detta kan man känna både förakt och vrede.
Till dem som efter denna artikeln vill kalla mig rasist, främlingsfienlig etc etc vill jag bara säga. Jag bryr mig inte det minsta vilket epitet ni ger mig. Ni får ha vilka som helst åsikter om mig. Vad jag däremot skulle önska är att ni någon gång tog allvarligt på de här frågorna utan sidotankar på om det är opportunt,
förenligt med partiets eller tidningsledningens policy etc. Helt enkelt att försöka tänka fritt om det är rätt eller orätt utan sidoblickar om vad ni tycker är passande eller korrekt. Då kanske ni kan fortsätta ert arbete med hedern i behåll.
Olle Ljungbeck

Publicerat

i

,

av

Etiketter:

Kommentarer

3 svar till ””Kalla mig rasist – jag bryr mig inte””

  1. Profilbild för (S)
    (S)

    Likställde du precis krigföring med förintelsen?

  2. Profilbild för hagbard
    hagbard

    När bordade israel ett svenskt fartyg och misshandlade besättningen? Syftar du på ship to gaza får man nog räkna med att bordas om man har ett umgänge bestående av beväpnade terrormisstänkta turkar.

  3. Profilbild för Kräftslaktarn
    Kräftslaktarn

    Ordet rasist har tappat all ursprunglig mening. Den rutinmässiga användningen av ordet för att brännmärka kritiker av invandringspolitiken, har gjort att det tappat sin laddning.
    De flesta associerar ordet numera med att vara invandringskritiker. Så blir man kallad rasist, så behöver man inte ta det negativt, det betyder bara att motståndarna inte klarar av att argumentera emot sakligt, och försöker desperat stoppa en debatt, som de inte klarar av att vinna.