Genom att samla in vårtecken år efter år kan Svenska Botaniska Föreningen i samarbete med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet.
Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015.
Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och såväl 2015 som 2016 hade björkarnas lövsprickning hunnit 70-80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sex åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett organiserat nätverk av observatörer som fanns i hela landet kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.