Kvalitén på samhällets institutioner påverkar inte bara vilken service människor får utan kan också avgöra vilka som vinner den politiska makten. Ny forskning från Göteborgs universitet tyder på att korruption är en bidragande orsak till varför vissa populistpartier runt om i Europa har nått sina största valframgångar i de senaste årens parlamentsval.
Offentliga tjänster som exempelvis rättsväsende, vård och skola är ofta den mest direkta kontakten som människor har med staten. Kvalitén på dessa tjänster är därför avgörande för om folk har förtroende för offentliga institutioner och för demokratin i största allmänhet.
– Lågt förtroende för offentliga institutioner är ett av de mest utmärkande dragen bland populistväljare, säger Mattias Agerberg, doktorand i statsvetenskap, i ett pressmeddelande.
Ett kännetecken för samhällen med dåligt fungerande samhällsinstitutioner är korruption som har en kraftig negativ inverkan på i stort sett allt som har med människors livskvalitet att göra. Rent konkret kan det handla om att medborgare måste betala för att få tillgång till vård eller för att få bra betyg i skolan eller att det är nödvändigt att tillhöra en viss släkt för att kunna få ett arbete som statlig tjänsteman.
Forskare vid Quality of Government-institutet vid Göteborgs universitet har tidigare kartlagt spridningen av korruption genom att sammanställa intervjuer med 85 000 personer i 24 europeiska länder. Intervjuerna ger ett mått på medborgarnas upplevelser av korruption, något som andra studier i ämnet har visat stämmer bra överens med hur det verkligen förhåller sig.
Mattias Agerberg har nu med utgångspunkt från denna data funnit ett tydligt samband mellan hög grad av korruption och viljan hos människor att rösta på populistiska partier. Det gäller till exempel för franska Nationella fronten och italienska Femstjärnerörelsen, båda partier som gått kraftigt framåt de senaste åren.
– Populistpartier är de mest drivande i att politisera korruption, det är en del i deras anti-etablissemangsretorik. För väljare som möter korruption dagligen utgör populistpartier helt enkelt ett politiskt alternativ som upplevs ta dessa problem på allvar, säger Mattias Agerberg.
Där tidigare forskning kring ökat stöd för populistpartier ofta har varit inriktad på effekten av valsystem eller på stora offentliga korruptionsskandaler, fokuserar Mattias Agerbergs studie på faktorer som ligger närmare väljarnas vardag.
– I tider av nedskärningar och åtstramningspaket visar min studie att de offentliga tjänsternas kvalitet inte bara kan avgöra vilken service folk får, utan också vem som i slutändan vinner den politiska makten.