Landshövdingen Minoo Akhtarzand gästade nyligen Eksjö och diskussionsklubben Skuruhatt och berättade sin livshistoria – från Iran till studier på KTH och senare karriär som slutade som Banverkets sista generaldirektör.
Som namnet kanske avslöjar kommer Minoo Akhtarzand, 55, från Iran. För Eksjöpubliken berättade hon hur hon växte upp i en militärfamilj. Efter studenten ville hon studera vidare till ingenjör och hade ingen tanke på att söka sig till Sverige. Men hennes bror hade träffat en svenska i Schweiz och flyttat till Sverige. Han rekommenderade Minoo Akhtarzand att komma till Sverige som gäststudent. Detta var 1974, flera år innan aytatollornas revolution i Iran så det var mycket enklare att resa mellan länderna.
Minoo Akhtarzand tog med sig sin lillebror och tillsammans studerade de svenska innan hon sökte in på KTH för att studera till ingenjör i elektroteknik.
”Vi gick på universitetet på dagarna, jobbade på kvällarna och studerade på nätterna”, berättar Minoo Akhtarzand, läget förvärrades efter revolutionen 1979 då nya regimen stoppade pengar från iranska familjer till utlandet.
På grund av revolutionen blev Minoo Akhtarzand kvar i Sverige. Hon hade redan gift sig 1976 och fick senare en son.
”Tyvärr hann vi inte med fler barn”.
Efter studierna började Minoo Akhtarzand jobba på Vattenfall.
”Jag fick en fantastisk resa i företaget”, säger Minoo Akhtarzand som 1993 fick sin första chefspost i bolaget.
Hon blev senare länsarbetsdirektör i Uppsala och 2008 generaldirektör för Banverket, den allra sista eftersom Ban- och Vägverket slogs ihop till Trafikverket 2010. Då blev Minoo Akhtarzand utsedd till landshövding i Jönköpings län och för första gången lämnade hon Stockholmsområdet och bosatte sig i Jönköping.
Ett 50-tal medlemmar i diskussionsföreningen Skuruhatt lyssnade på Minoo Akhtarzands berättelse.
[adrotate banner=”6″]
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]