Debatt

Livskvalitet och sammanhang – en fungerande Vetlandamodell

Välfärdsarbete är i hög grad inriktat på att skapa goda levnadsvillkor som tillgodoser våra fysiska behov och behovet av trygghet. Det finns inga skäl att invända mot denna prioritering.

Men så småningom uppstår hos alla människor nya behov såsom sammanhang, uppskattning och personlig utveckling. Grovt tillyxat kan man säga, att det inte räcker för oss att ha något att leva av, utan vi måste också känna att vi har något att leva för. Beroende på vår bakgrund i fråga om livsåskådning och kultur ser dessa behov och vårt sätt att hitta sammanhangen olika ut, men olikheterna till trots gäller det väl bevisade förhållandet, att graden av delaktighet och känsla av sammanhang står i direkt samband med upplevelsen av trygghet och välbefinnande. Motsatsen är utanförskap och alienation, som ofta utgör grund för destruktivt uppträdande till skada för såväl samhälle som enskilda. Här kommer kommunens insatser för kultur och fritid väl till pass.

Fullmäktige har i målarbetet för perioden 2011 – 2014 beslutat, att ” kultur- och fritidsarbetet ska kännetecknas av en meningsfull fritid för alla i Vetlanda kommun. Samhället ska genomsyras av de aktiviteter som sammantaget utgör ett gott liv; att uppleva, utöva och själv skapa inom olika kulturområden, idrott/motion, friluftsupplevelser och möten människor emellan.” Fullmäktige har också markerat, att alla utifrån sina personliga förutsättningar ska ha möjlighet till ett meningsfullt och aktivt liv i kommunen, samt att barn och unga ska stå i centrum för strävandena.

Det finns politisk enighet i ambitionen att ge människor förutsättning för delaktighet och sammanhang. Att ”barn och unga ska stå i centrum” har föranlett kultur- och fritidsnämnden att dels satsa på egen utbildning kring Barnkonventionen och Barnens rätt i samhället och dels rekommendera kommunstyrelsen och övriga nämnder/ förvaltningar samma utbildning, så att besluten i tar utgångspunkt i barnens behov i alla sammanhang. Det återstår att se hur seriöst man ser på denna rekommendation, som har sin grund i en av Riksdagen fastställd strategi för att stärka barnens rättigheter i Sverige.

En politisk majoritet i kommunen stöder en strävan att finna alternativa driftsformer till den skattefinansierade verksamheten. Inom fritidssektorn har denna strävan nått långt med utarrenderad bad- och simverksamhet, föreningsägda lokaler och planer där Tjustkulle-anläggningen utgör det senaste exemplet på en samverkanslösning, som stora delar av Idrotts-Sverige ser med viss avund på. Man får vara rejält negativt impregnerad för att inte inse vilka samhällsvinster, som denna satsning innebär. En Vetlandamodell att vara stolt över.

Det blir intressant att se, om vi som kloka smålänningar kan hitta liknande former av samverkan för att lösa frågan om inomhushall för frekventa bollsporter och för att skapa ett fullvärdigt kulturhus i Vetlanda. Vi finns i betydande grad redan på landets idrottskarta, men har inget emot att också få erkännande för vår satsning på kultur för våra kreativa utövare och engagerade invånare.

BÖRJE WILSBORN (C)Ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Vetlanda kommun

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook