Med pompa och ståt lanserades Annie Lööf som ny partiledare för centern. Efter partiledarvalet lät centern ohämmat och utan känsla av någon större värdighet föreslå ytterligare privatiseringar inom vården i ivern att alltmer efterlikna moderaterna.
Dagligen får vi informationer om den miserabla vårdpolitik, som blivit följden av så många olyckliga privatiseringar. De privata vårdbolagen drar ner på vården och omsorgen för att göra oskäliga vinster. Den helt uteblivna Lööf-effekten kan säkerligen förklaras av att partiet aldrig kommer att nå några större framgångar så länge man inte byter politik. Den bortglömda landsbygdspolitiken och alla övriga centersvek i skuggan av moderaternas dominans har skadat partiets trovärdighet. Det är tydligen viktigare för centern att klänga sig fast vid en allianspolitik, där de som redan har det bra kan sko sig än mer på de svagas bekostnad. Tidigare kärnfrågor för centern är bortblåsta och med ett tomt skal kommer partiet inte att nå några fler sympatisörer.
Från Vetlanda hoppade Göran Lindell in i riksdagen som ersättare för Lööf och som de flesta känner till var Lindell en stor förespråkare för centralisering och landsbygdens förlorade röst i Vetlanda. Under dennes ledarskap skrotades service och framtidstro på landsbygden. Den bortglömda landsbygdspolitiken blev följdriktigt tidigare kommunalrådet Gunilla Hjelms fall och gjorde henne till Vetlandavalets största förlorare. I centern använder man antagligen ej längre något sunt förnuft och förlorare Hjelm har numera satts i Stockholm för att förmodligen partiets kvinnoförbund i samma riktning.
Lööf, men framför allt Lindell och Hjelm, lär aldrig kunna bli någon vitamininjektion så länge de fortsatt väljer att gå i armkrok med adeln och Stureplanscentern.
BERTIL NILSSON Landsbro