Manifestation i Vetlanda till minne av folkmord

I lördags anordnade Tillsammans för Vetlanda en minnesmanifestation för offren för folkmordet i Srebrenica 1995. Liknande manifestationer ordnades av flera Tillsammans-grupper runt om i landet. I Vetlanda samlade manifestationen fler än 100 människor.

11695025_1664957680405743_1706489051907723827_n

WP_20150711_009-1
Manifestationen inleddes med ett tal av Alex Bengtsson, vice vd för stiftelsen Expo:
– Dagens manifestation är ett sätt att visa solidaritet med de mödrar som mist sina söner, de barn som mist sin far och de systrar som mist sina bröder. Vi visar solidaritet med de som varje dag saknar sina anhöriga, med dem som lyckades fly men som saknar sin make vid frukostbordet, sin son i tv-soffan.

– Historiens dom är hård över dem som lät det ske, fortsatte Bengtsson. De som vägrade göra avkall på sin tro, sin kultur och sin identitet rensades bort. Nationalismen är inte besegrad i Europa, många av de som flytt till Sverige känner sig inte trygga i dag i Sverige. Enligt SD:s partiledare Jimmie Åkesson ser han muslimer som det största hotet mot Sverige. Även alla som verkar som aktiva antirasister kan enligt SD:s partiprogram upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att de anses ha bytt lojalitet mot Sverige. Detta är samma retorik och människosyn som föregick kriget i Bosnien. När vi idag ser Srebrenica i backspegeln visar det oss vilka som fick betala priset.

– Men när otryggheten och misstron breder ut sig vill vi bilda en solidaritetens ring, vi måste skydda varandras rätt till trygghet och gemenskap, uppmanade Bengtsson. Alla får plats, alla får tro vad man vill, alla får älska vem man vill.

Därefter berättade Azir Malagic, överlevare från Srebrenica, om sina upplevelser i Srebrenica och sin flykt mot säkerhet:

– 1992 pågick kriget runt Srebrenica och situationen i staden var svår, det fanns inte mycket mat och inga läkemedel eller någon sjukvård. 1993 beslutade FN att Srebrenica skulle göras till ett skyddat område, att området skulle hållas fritt från väpnade attacker. Trots detta blev många dödade när de letade efter mat. I mars 1995 anföll serberna vägen mellan Srebrenica och Tuzla. I juli intas Srebrenica av bosnienserbiska trupper. Över 20 000 flyktingar tar sig till FN-basen i Potočari. Många valde att fly genom serbiskt territorium till Tuzla men de flesta kom inte fram. Det var svårt att ta sig fram i skogen – det låg döda överallt, serberna arrangerade fällor och försökte skapa panik genom att lämna halvdöda människor med avskurna öron och näsor där de visste att flyktingarna skulle hitta dem. De av de flyende som överlämnade sig till serberna dödades.

Av Azirs släkt miste 36 personer livet varav 15 var minderåriga. Deras kvarlevor har hittats runtom i olika massgravar.

Efter Azirs gripande berättelse läste Bahmeta Ajkunic och Anna Dahl tillsammans dikten ”Brev till Hava” av Darko Cvijetic. Dikten handlar om den bosniska kvinnan Hava Tatarevic som förlorade sin man och sina sex söner i juli 1992 när serbiska styrkor kom till byn Zecovi utanför Prijedor. Hava var för rädd för att lämna huset så hon såg aldrig vad som hände med hennes familj. Från det ögonblicket och 22 år framåt levde Hava i ovisshet om vad som hänt med hennes man och hennes söner. Förra året, 2014, hittades kvarlevorna av Havas familj tillsammans med 429 andra människor i en massgrav i Tomasica. Så efter 22 år fick Hava äntligen ge sin man och sina barn en riktig begravning.

Avslutningsvis hölls en tyst minut för offren för folkmordet i Srebrenica och blomsternedläggning.

I samband med minnesmanifestationen gjordes en insamling till Djeca Djeci – Barn till Barn, en organisation som arbetar med att hjälpa utsatta människor i Bosnien. Insamlingen inbringade 3 324 kr.

Anne-Lie Dahl


Publicerat

i

av

Etiketter: