Utseendet avgör om en morot ska hamna i detaljhandeln, för stor, för liten, för krokig väljs bort. Men korna bryr sig inte, de mumsar gärna i dig de krokiga och bortvalda.
Mycket av den mat som produceras når aldrig konsumenterna, konstaterar Jordbruksverket i en ny rapport.
Matsvinnet i Sverige beräknas nå upp till mellan 20 och 40 miljarder kronor.
Men mycket av det som slängs är fullt ätbart, men det är inte bara hushållen, restauranger och butiker som slänger mat som går att äta.
Som exempel har man lyft fram utseendet på de morötter som produceras. Det bara en fjärdedel av morötterna som passerar godkänt som sedan kommer ut i detaljhandeln, resten kasseras.
Om man inte gör som morotsodlaren Tayna Hultman i Holmträsk utanför Piteå, hon säljer morötterna som kasserats vidare till en lokal mjölkbonde som ger ungdjuren. De har inte klagat på utseendet ännu, säger hon till Ekot.
Frågan som Christel Gustavsson, chef på klimatcentralen, ställer sig är om det är så viktigt med utseendet på morötterna att det är värt att ha det svinnet.
All livsmedelsproduktion har en miljöpåverkan och att då slänga mat som går att använda är ett miljöproblem, konstaterar hon.
Frågan måste aktualiseras i alla led – från bondens åker till det som slängs från vara tallrikar, menar man på Jordbruksverket.
Jordbruksverket ska nu arbeta ihop med Livsmedelsverket, Naturvårdverket, privata aktörer och organisationer i livsmedelskedjan i den här frågan.