”Detta är ett öppet brev till samtliga riksdagspartier med begäran om svar under valspurten. Vi konstaterar att viktiga områden undviks totalt i valrörelsens alla dueller och debatter”, skriver överläkaren och docenten Gunnar Göthberg och dirigenten och kyrkomusikern Göran Staxäng.
1. INGEN DEMOKRATI UTAN KUNSKAP!
Kunskap krävs för att kunna delta i och förstå demokratiska processer!
Baskunskapen har i skolan reducerats till ”förmågan att söka kunskap på nätet”, något som banat väg för populism och manipulativa krafter. Det krävs egen baskunskap för att kunna skilja sanning från lögn. För den som är okunnig blir kunskap och erfarenhet obekvämt och något man gärna tränger bort eller tystar ner. Beslut får styras av tyckande och känslor som är lätta att manipulera. ”Fake news” blir snart ”real news”.
Skolans huvuduppgift måste vara att bygga en kunskapsbas som möjliggör analys, förståelse för samband orsak-verkan och konstruktivt ifrågasättande.
2. REKTORSEXAMEN – ETT KRITERIUM FÖR ATT FÅ SÖKA REKTORSTJÄNST!
En företagsstyrelse tillsätter inte en VD som saknar kompetens att leda den verksamhet som ska ledas! I skolans värld tillsätts rektorer och skolledare alltför ofta utan pedagogisk erfarenhet på den nivå de sätts att leda. Efter tillsättning får de sedan under några år genomgå rektorsutbildning deltid samtidigt som de skall ansvara för en skola de egentligen inte har kompetens att leda.
Svensk skola behöver kompetent ledarskap med mod, kunskap och erfarenhet för att med tyngd kunna stödja och skapa förtroende mellan lärare, elever och föräldrar. Svensk skola står inför en växande lärarbrist – undermåligt ledarskap i skolan gör läraryrket till en mardröm och försvårar lärarrekrytering. Det goda ledarskapet är en förutsättning för att skapa respekt för lärarrollen och låta läraren vara lärare.
Inför heltids rektorsutbildning på högskolenivå med krav på grundläggande pedagogisk utbildning och yrkeserfarenhet. Rektorsexamen bör vara kriterium för att kunna söka rektorstjänst.
3. DET ”INKLUDERANDE” KLASSRUMMET – ETT SVEK MOT ALLA BARN!
Barn med överaktiva tendenser införlivas ofta idag i stora klasser där alla skall inkluderas. Detta är ett svek mot såväl dessa barn som mot alla andra barn i klassrummet. Den naiva ideologiska inkluderandeambitionen slår snabbt ut överaktiva barn som tidigt får stämpeln syndabock såväl i som utanför klassrummet med ständig särbehandling genom skolåren.
Överaktiva barn är ofta högintelligenta men de tappas bort när de inte får anpassade sammanhang och struktur.
4. MOBBNING – ETT ACCEPTERAT FENOMEN SOM KVÄVER YTTRANDEFRIHETEN!
Sambandet mellan mobbning och yttrandefrihet saknas i samhällsdebatten! På arbetsplatser, i föreningslivet, i sociala sammanhang, i bostadsrättsföreningar och i de politiska korridorerna tystas de kritiska rösterna, de som tycker annorlunda och de handlingskraftiga initiativtagarna, genom ryktesspridning, diskret förtal,
misstänkliggöranden, trakasserier och utstötning. Det finns inget forum för den utsatte att försvara sig i och desarmera lögner och falska rykten!
I skolvärlden skapas handlingsplaner mot mobbning men hur skall sådana satsningar få trovärdighet när vuxenvärlden tillåter mobbning utan konsekvens?
Mobbning är mental våldtäkt! Vi behöver tydliga lagtexter som möjliggör sakkunnig expertinsats!
Om varje person som är utsatt för mobbning kunde vända sig till en fristående instans med mandat att vidta nödvändiga åtgärder på aktuell plats skulle många våga vittna! Mobbning är mental våldtäkt och skapar trauma som kan jämställas med den fysiska våldtäkten. Likväl saknar rättsväsendet verktyg att hantera mobbning. I Sverige värnas yttrandefrihet för uttalat våldsförespråkande ideologiska grupperingar men sätts på raffinerade sätt ur spel i andra sammanhang. En sann demokrati accepterar inte någon form av kränkning av yttrandefrihet!
5. IT – DET TOTALA BEROENDET OCH DEN TOTALA SÅRBARHETEN!
På bara något tiotal år har samhället skapat ett totalt beroende av IT. Sverige ser sig som föregångsland. Vi har naivt undlåtit att bygga icke digitaliserad backup genom att slänga gamla, väl fungerande och beprövade rutiner på sophögen. Därmed har vi skapat en total sårbarhet! Den lede fi vet att varenda funktion i hela det svenska samhällsmaskineriet kan slås ut på kort tid och totalt förlama både samhälle och försvar.
Det kontantlösa samhället försvårar inte bara för äldre utan datorvana och företag på landsbygden, en IT-krasch betyder totalt stopp för varje form av ekonomisk transaktion.
Våra politiker har ett ansvar att skapa backupsystem som bygger på beprövad och fungerande icke digitaliserad dokumentation och drift av alla samhällsviktiga funktioner.
6. SVENSK SJUKVÅRD HÄNGER INTE PÅ EXTRAMILJARDER UTAN PÅ HUR VI ANVÄNDER DE MILJARDER VI HAR!
När sjukvårdsorganisationer tillåts styras av personer som inte förstår sjukvårdens villkor rullar miljarderna och personalen går på knäna!
Idag håller den svenska sjukvården på att falla ihop då okunskap och naivitet i ledarskapet skapar arbetsmiljöer som tvingar bort kunniga och hängivna medarbetare. Skrytbyggen tillåts dränera sjukvårdsorganisationen på såväl ekonomi, driftsförutsättningar som orken hos sina anställda.
Sjukvård på lokal nivå skall ledas av kunniga och politiskt obundna beslutsfattare som förstår hur man bäst och klokast kan använda tillgängliga resurser.
7. TA TILLBAKA TRYGGHETEN I SJUKVÅRDEN GENOM KONTINUITET OCH TYDLIGT ANSVARSTAGANDE!
Konceptet ”Public Management” är en marknadsinfluerad syn på vården med ambitionen att vården skall vara rationell, kostnadseffektiv och säker. Konceptet har fått genomsyra många av våra landsting med förödande konsekvenser. Patienter fråntas tryggheten av kontinuitet, att få ha samma läkare genom sin sjukdomsperiod, istället får de möta olika läkare från besök till besök.
Modellen förklaras med att ”teamet har ansvaret” – kodordet för: Ingen har ansvar! Duktig och hängiven sjukvårdspersonal väljer i frustration att lämna sjukvården.
8. ”BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG ÅT ETT BARN”
är ett citat av den ungerske kompositören och musikpedagogen Zoltán Kodály. Med de orden pekade Kodály på att det är genom barnen vi bygger samhället, det är genom barnen vi förebygger problem och undanröjer de destruktiva krafternas förutsättningar. Fler poliser och längre fängelsestraff må vara akut nödvändiga åtgärder men de har ingen långsiktig effekt.
Kodaly verkade i Ungern under 1900-talets första hälft och utvecklade metodik att ge barn det bästa de kan få genom att engagera dem i gemensamt sång- och musikskapande i tidiga år, i den vanliga skolan. Kodály förstod att i musikskapandet får barn utveckla hela spektrumet av goda personliga egenskaper.
I Sverige ger en statligt beställd enmansutredning om Kulturskolans framtid, grönt ljus att nedmontera Kulturskolan genom att göra den till en efter-skolan-aktivitet.
Ge Kulturskolan uppdrag och förutsättningar att involvera alla barn i musik- och kulturskapande i den vanliga skolan, på skoltid, som del av skolans vardag. Med barnets kulturutövande kan vi förebygga många problem och undanröja förutsättningar för destruktiva krafter. Med nycklar till alla kulturformer skapar vi förutsättningar för ett samhälle med livskvalitet för många.
I ett samhälle som ser och förstår demokratins förutsättningar genom förvärvandet av egen kunskapsbas, respekt för erfarenhet och klokskap värnas yttrandefrihet och man bygger förutsättningar för verklig livskvalitet och sann demokrati.
I ett samhälle som identifierar och utvecklar det goda ledarskapet på alla samhällsområden, speciellt inom skolans och sjukvårdens världar, byggs förutsättningar för att använda de samlade ekonomiska resurserna till positiva satsningar på alla områden.
I ett samhälle som ser vikten av att arbeta förebyggande genom att ge varje barn det bästa de kan få och som värderar kulturens krafter i det arbetet, skapas förutsättningar för meningsfulla liv för många.
Gunnar Göthberg & Göran Staxäng