Två utredare arbetar för närvarande med att ta fram ett underlag för bedömning av potentialen för en utökad godstrafik på järnvägen till och från Vetlanda. Redan nu kan sägas att företagens inställning till detta är positiv.
Initiativet till arbetet har tagits från tekniska förvaltningens sida. Gunnar Elmeke, teknisk chef, vill ha från om järnvägens möjligheter belyst och vilka eventuella investeringskostnader som en utveckling skulle kunna medföra.
De två som gör utredningen är Tomas Arvidsson, konsult med järnvägstransporter som specialområde, och Fredrik Bärthel, forskare vid Chalmers i Göteborg. Ett första utkast till slutrapporten är klar och slutversionen kan väntas ligger färdig om ett par, tre veckor.
Gunnar Elmeke har läst utkastet och kunnat konstatera att företag i kommunen är positiva till att flytta över en stor del av sina transporter från landsväg till järnväg. I några fall finns redan stickspår direkt in till företagen – Sapa i Vetlanda och Metsä Tissue i Pauliström är ett par av dem.
Även om det senare företaget redan i dag kör stora volymer på järnvägen är de bara en liten del av allt som går på landsvägarna. Enbart där finns alltså stora resurser att lyfta volymerna.
”Företagen uppskattar tanken på järnvägstransporter efter sådana passar in i deras miljöstrategier. Tillgången till järnvägstransporter kan påverka företagens utvecklingsmöjligheter och framtidsstrategier”, konstaterar Gunnar Elmeke.
Till utvecklingsbilden hör också den planerade bangården/terminalen söder om Stickanområdet. Den får stor betydelse.
Man grunden för all utveckling i det här fallet är ett transportföretag, som tar sig an de små och medelstora företagens transportintressen. Det gör inte t ex Green Cargo. Ett transportföretag samordnar verksamheterna ut och in.
”Att ett sådant företag finns på plats är nära nog det viktigaste för att komma igång”, menar Gunnar Elmeke.
Det har varit mycket tal om att bristen på ett mötesspår på sträckan Vetlanda – Nässjö skulle vara ett hinder för utvecklingen.
”Men enligt de båda utredarna är så inte fallet. Med lite planering kan två godståg per dag köras på sträckan under förutsättning att persontrafiken ligger kvar på samma nivå”, avslöjar Gunnar Elmeke. ”Men persontrafiken är nödvändig för kommunens utveckling – och helst bör den utvecklas.”
Därmed lever kravet på ett mötesspår i Rödjenäs kvar.
Det faktum att också näringslivet i Åseda har börjat röra sig i riktning mot järnvägstransporter talar mycket för att godstrafiken kan komma att uppleva ett lyft.
Samtidigt ställer det nya krav på Trafikverket. Där har man i många år inte ägnat många tankar åt det kapillära järnvägsnätet utan i stället pumpat in många tiotals miljarder i mer populistiska projekt som tunneln under Hallandsås och Bothniabanan. Man måste se till att det blir pengar över till infrastrukturella satsningar.
När utredningen är färdig ska den i första hand presenteras för tekniska nämnden och övriga politiker samt naturligtvis också näringslivet.