Miljödomstolarnas ekologiska inkompetens är uppenbar och det är bra att problemet öppet påtalas och intygas från representanter för miljöjuridisk forskning i Miljöaktuellts artikel från i maj/juni ”Svenska miljödomstolar kan inte miljö”.
Förväntningarna var stora då miljöbalken 1999 infördes med portalparagraf om tryggad ekologisk hushållning, hållbar utveckling och förvaltaransvar. Förväntningarna som så här långt inte har infriats. Miljödomstolarna saknar miljökompetens. Vid närmare granskning visar det sig att enbart 2 av miljödomstolarnas totalt 16 ledamöter är biologer.
Ingen kan förneka att ekologiska forskningsresultat utgör grundlaget för miljörätten. Ingen kan heller bestrida att avgöranden skall baseras på ekologiska prognoser. Vi har emellertid konstaterat, att miljöbalkskommittén som tillsattes för att utvärdera Miljöbalken visade svårartad brist på ekologisk sakkunskap. Man lutar sig mot ett teknikorienterat paragrafrytteri i stället för att gör en nyanserad biologisk bedömning över helheten.
Torvexploatering
Frågan är då hur det i praktiken kan se ut i dagens miljörättsväsen? Wareborns gårdsförvaltning i Fredriksdal, Nässjö kommun, exploaterar Fredriksdalsmossen för torvbrytning. Mark- och Miljödomstolen, i Växjö, har godkänt planerna på brytning trots 34 olika intressenter överklagat. Det handlar om flera hundra tusen ton torv under en 30-årsperiod. En av dem som överklagat är Nässjö Affärsverk som är orolig för Storsjöns vattenkvalité, eftersom sjön är råvattentäkt för Bodafors. Nils E Eriksson, Bodafors Fiskevårdssällskap, är en annan som överklagat. Fiskevårdssällskapet påtalar att Fredriksdals- och Dynefallsmossarna utgör en viktig tillrinning till Storesjön och har en viktig ackumulerande effekt i samband kraftigt regn. Fiskevårdsällskapet har också kritiserat länsstyrelsens miljöprövningsdelegation för att man inte tagit hänsyn till skyddsvärda genetiska egenskaper i de biologiska fickor som finns i källområden och levande genbanker av exempelvis öring.
Överklaganden
Ett 30-tal grannar, Nässjö kommun och Naturskyddsföreningen har också överklagat. Men Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet förutom att de kräver att transporterna av torv ska ske på en enskild väg. Den domen går dock fortfarande att överklaga till Mark- och Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt.
Mark –och Miljödomstolen i Växjö dömde alltså till förmån för Wareborns. Det hjälpte inte med mängder av protester – det ser ändå ut att bli en torvtäkt utanför Nässjö. Det kan ses som en skymf mot miljöbalkens ekologiska mening, men kan kanske förklaras med domstolens okunskap om ekologiskt ackumulerande negativa effekter på miljön.
Frågan kommer automatiskt; varför detta för samhället dyrbara miljörättsväsen, och utan hållbarhetsekologisk styrförmåga? Miljöbalken står kvar på sitt ekologiska fundament, utan att tillämpas, eftersom uttolkare saknas. Miljöbalken är många vackra ord utan att det faktiskt tillämpas i praktiken.
Etelka Huber, gruppledare
Karin Larsson Salander, ledamot i Miljö-och Byggnadsnämnden
Michael Wallin, ersättare i Miljö- och Byggnadsnämnden
Miljöpartiet de Gröna i Nässjö