Tusentals personer lever idag förföljda av andra människor, med allt vad det innebär i form av kränkningar och trakasserier. Det kan röra sig om ovälkomna telefonsamtal, hot eller påhälsningar vid upprepade tillfällen.
Inte sällan är förövaren en person som befinner sig, eller någon gång har befunnit sig, i närhet till offret. Majoriteten av dem som hemsöks på detta sätt är kvinnor.För att förbättra skyddet för förföljde personer tillsatte – efter påtryckningar från Alliansen – den dåvarande regeringen år 2006 en utredning med syfte att komma med förslag på lagändringar. Riksdagen fattade i våras beslut om en proposition för att förbättra skyddet mot stalkning och den 1 oktober i år trädde de nya reglerna i kraft. Ändringarna innebär att ett nytt brott, olaga förföljelse, införs i Brottsbalken för att förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. De nya reglerna innebär också att begreppet besöksförbud ersätts med den mer omfattande termen kontaktförbud. Kontaktförbudet tar sikte på alla typer av kontakter. Det handlar inte bara om fysiska besök utan även förbud mot ringa, skriva brev, skicka textmeddelanden, e-post eller på övrigt sätt ta kontakt över Internet. Den tidigare formuleringen att förbud endast får införas om syftet inte kan tillgodoses genom ett mindre ingripande tas bort från lagtexten. Ett särskilt beaktande skall även tas om personen i fråga tidigare begått liknande brottslighet. Sammantaget stärker detta möjligheten att snabbt tillgodose skyddsbehovet. Tidigare gällde att en person som förföljdes kunde begära införande av besöksförbud mot förföljaren. I den dåvarande lagstiftningen fanns möjlighet att förbjuda besök eller annan kontakt mellan två personer. Besöksförbud fick meddelas om det fanns risk för brott, förföljelse eller annan form av allvarliga trakasserier mot den som förbudet avser skydda. I synnerligen svåra fall fanns även möjlighet att begära utökat besöksförbud som även inkluderade förbud för förövaren att uppehålla sig i närheten av offrets bostad eller arbetsplats eller annat ställe där offret brukar vistas. Ett kontaktförbud utgör inte något fysiskt skydd per automatik såsom skyddat boende eller överfallsskydd. Därför kommer personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud att kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. På så sätt kan den skyddade varnas om förbudet bryts. Elektronisk övervakning är ett allvarligt ingrepp i personens frihet. Det är frågan om en avvägning där den vägledande tesen ska vara att skälen till det särskiljda och utökade tillträdesförbudet alltid väger väsentligt tyngre än den inskränkning i rörelsefriheten som förbudet innebär.Vikten av en klar och tydlig lagstiftning för denna typ av brott kan inte nog understrykas. När riksdagen nu stärkt skyddet för förföljda personer har vi tagit ett viktigt steg i att stärka skyddet för alla de personer som måste leva med den skräck det innebär att vara förföljd.
HELENA BOUVENG (M)
Riksdagsledamot, JönköpingJOHAN PEHRSON (M)Riksdagsledamot, Justitieutskottet