Friande dom i mål om påstådd matchfixning.
Stockholms tingsrätt har nu meddelat dom i ett mål där två personer har stått åtalade för grovt givande av muta. Tingsrätten har bedömt att det får anses utrett att de två åtalade personerna gjorde närmanden mot en AIK-målvakt om s.k. matchfixning, vilket målvakten genast förklarade att han inte var intresserad av. Domstolen har funnit att samtalet parterna emellan inte har haft ett tillräckligt konkret innehåll för att nå upp till ett straffbart muterbjudande i lagens mening.
Åtalet om påstådd matchfixning gäller en allsvensk fotbollsmatch mellan AIK och IFK Göteborg som skulle ha spelats den 18 maj 2017. Den 16 maj 2017 träffades AIK-målvakten och de två tidigare fotbollsspelarna, varav en är en tidigare AIK-spelare, på en restaurang i Stockholm. AIK-målvakten kontaktade därefter sin tränare och berättade att han blivit utsatt för ett mutförsök. Efter att det uppstått misstanke om matchfixning ställdes fotbollsmatchen den 18 maj 2017 in, vilket meddelades samma dag på en presskonferens.
De tilltalade har förnekat brott. Tingsrätten friar nu de tilltalade från åtalet om grovt givande av muta.
Rättens ordförande rådmannen Carl Rosenmüller säger i en kommentar:
– Frågan i målet har varit att någorlunda exakt slå fast vad som sades på restaurangen och att sedan bedöma detta rättsligt. Ord har stått mot ord och de tilltalade har helt förnekat att de föreslagit någon matchfixning. Trots detta är det genom stödbevisning utrett att det har förekommit ett närmande mot målvakten från framför allt en av de tilltalade, liksom att detta närmande avsåg matchfixning av den kommande matchen mellan AIK och IFK Göteborg. Det är dock inte bevisat i målet att man under samtalet har varit tillräckligt konkret för att nå upp till ett straffbart mutbrott.
Tingsrätten beslutade vid huvudförhandlingen att de skadeståndsanspråk som AIK och IFK Göteborg har riktat mot fotbollsspelarna, bl.a. för förlorade biljettintäkter, ska handläggas i ett separat tvistemål. Domare i målet har varit rådmannen Carl Rosenmüller och tre nämndemän. Rätten är enig.