Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling 2019 pekar på stora skillnader i hälsa mellan de med hög utbildning och de med låg utbildningsnivå.
Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och den allmänna självskattade hälsan är sämre.
– Om de här skillnaderna minskade skulle det vara en stor vinst, både i form av minskat lidande för individer men också en vinst för samhället, genom exempelvis minskade kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Övervikt och fetma har ökat, från 46 till 51 procent av befolkningen mellan 2006 och 2018. Fetma är vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (22 procent) än bland personer med eftergymnasial (12 procent).
Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Suicid är mer än dubbelt så vanligt i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (23 per 100 000 invånare) jämfört med eftergymnasial (10 per 100 000 invånare).
Spädbarnsdödligheten är mycket låg i Sverige, men dödligheten under det första levnadsåret är mer än dubbelt så hög bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå.